Det nya mediestödet kommer att vara teknikneutralt och ha fokus på lokala medier. Det är främst nyhetsmedier av betydelse för lokal och regional demokrati som ska få stöd. Rikstidningar kan få stöd om det är av särskild vikt för mångfalden.
– Journalistförbundet har precis som utredningen sett ett behov av att stärka den lokala journalistiken och vi har varit positiva till det så kallade ”vita-fläckar-stödet”. Samtidigt fyller de rikstäckande medierna också en viktig funktion och vi får se upp så att inte pendeln tippar över åt andra hållet, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Utredningens förslag bygger på att det ska införas en behovsprövning för de tidningar som får det nya redaktionsstödet och det ska baseras den årliga lönekostnaden, inklusive sociala avgifter, för den redaktionella personalen. Det här är något som Journalistförbundet välkomnar.
– Vi har länge förespråkat ett stöd som bygger på hur mycket redaktionella utgifter ett medieföretag har. Vi tycker att lönekostnader är en bra parameter, säger Ulrika Hyllert.
För Journalistförbundet är det viktigt att kostnader för anlitande av frilansar också räknas in och inte bara lönekostnader. Det är en fråga som förbundet kommer att lyfta under det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Precis som den medieutredning som presenterades av Annette Novak 2016 innehåller dagens förslag en så kallad demokratiparagraf. Paragrafen innebär att stöd lämnas till medier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.
För Journalistförbundet har principen om att staten inte ska ställa upp krav kopplade till innehåll i medier varit en viktig fråga och förbundet har därför tidigare motsatt sig den typen av innehållskriterier. Förbundet kommer nu att analysera förslaget och se om det finns anledning att ompröva ställningstagandet.
– Om det ska införas en demokratiparagraf är det viktigt att den utformas på ett tydligt sätt. Det ska inte finnas utrymme för regeringen eller myndigheter att godtyckligt utestänga vissa medier från stöd, säger Ulrika Hyllert.
Så sent som 2019 infördes kravet på att medier för att få mediestöd skulle vara anslutna till det medieetiska systemet. Journalistförbundet har varit emot detta sedan det infördes eftersom det i praktiken inneburit att en myndighet fått mandat att pröva om medier följer publicitetsreglerna. Förbundet välkomnar därför utredningens förslag om att ta bort kopplingen till det medieetiska systemet.
– Som en av huvudmännen bakom det medieetiska systemet välkomnar vi alla medier som vill vara med och ta ansvar för en god medieetik. Vi tror däremot att systemet mår bäst av att stå helt fritt från statlig inblandning. säger Ulrika Hyllert.
Mediestödsutredningens förslag innebär också att det så kallade distributionsstödet för att dela ut papperstidningar finns kvar. Journalistförbundet anser att distributionsstödet fortsatt fyller en viktig funktion och välkomnar därför utredningens förslag i den delen. Utredningen föreslår också att det införs ett tillfälligt övergångsstöd till tidningar som tidigare fått driftsstöd. Även detta är något som Journalistförbundet välkomnar.
Utredningen innehåller ett särskilt avsnitt om frågan om att utvidga mediestödet till att även omfatta tidskrifter. Något förslag läggs inte fram i den delen men utredningen föreslår att frågan om ett tidskriftsstöd ska utredas närmare. Journalistförbundet är positiva till en sådan utredning.
Parallellt med mediestödsutredningen har finansdepartementet utrett förutsättningarna för ett kvalificerat mervärdesskatteundantag, ”nollmoms”. Finansdepartementet presenterar sina överväganden i ett särskilt avsnitt i utredningen och slutsatsen är ett momsundantag inte bör införas. Enligt Journalistförbundet hade nollmoms varit ett bra komplement till det nya mediestödet och det är därför olyckligt att det inte finns förutsättningar att genomföra en sådan förändring.
Läs utredningen här