Tuffare villkor för public service

Publicerad 10 juni 2019

– Det är positivt att regeringen tydligt tar ställning för att public service-bolagen ska fortsätta ge publiken ett brett utbud, men förhandsprövningen är tyvärr ett steg i fel riktning, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert efter att tillsammans med klubbordförandena på Sveriges Radio, SVT och UR sett de nya villkoren för public service-bolagen som presenterades idag.

De nya villkoren för public service-bolagen som regeringen presenterade på en presskonferens på måndagseftermiddagen följer i stora delar den överenskommelse som politikerna i den parlamentariska utredningen tidigare ställt sig bakom. Det breda innehållsuppdraget kommer ligga fast. Public service-bolagen ska förutom nyheter och samhällsjournalistik även erbjuda kultur, folkbildning och barnprogram.

– Att public service-bolagen kan erbjuda ett varierat innehåll är avgörande för demokratin och för att bolagen fortsatt ska kunna vara relevanta för många i framtidens medielandskap, säger Ulrika Hyllert.

Bra med ökad lokal bevakning 
En konsekvens av de senaste årens nedskärningar i mediebranschen är att flera lokalredaktioner slagit igen och vissa kommuner saknar idag lokalredaktioner. För att stärka lokaljournalistiken föreslår regeringen att public service ska utöka sin bevakning i dessa områden.

– Journalistförbundet står bakom förslaget att ge SR och SVT i uppdrag att utöka nyhetsbevakning av svagt bevakade områden. Vi vet samtidigt att lokaljournalistik kostar pengar och vi är tveksamma till de resurser som regeringen nu skjuter till kommer att räcka, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande för Journalistklubben vid Sveriges Radio.

Förhandsprövningen riskerar att hämma utvecklingen 
Journalistförbundet har motsatt sig förhandsprövningen sedan den infördes. Förhandsprövning innebär att nya tjänster som public service-bolagen vill erbjuda måste förhandsprövas utifrån hur de kan komma att påverka konkurrensen på mediemarknaden. Regeringen vill nu ändra reglera så att förhandsprövningen enbart ska gälla den kompletterande verksamheten, vilket Journalistförbundet ställt sig bakom. Men regeringen vill samtidigt göra det möjligt för andra aktörer än bolagen själva att anmäla tjänster till prövning.

– Det är ett steg mot statlig styrning och det är djupt olyckligt att vidta sådana mått för den som vill värna public services publicistiska oberoende. Den del av branschen som är i kris räddas inte av en sådan prövning, säger Hanna Nyberg, ordförande för Journalistklubben vid SVT.

Journalistförbundet påpekade redan i sitt remissvar att det bör finnas möjlighet för bolagen att överklaga beslut om att inte tillåta en ny tjänst. Som kulturministern konstaterade på presskonferensen finns det i dagsläget ingen lösning på det problemet. Enligt Journalistförbundet bör regeringen avvakta med att införa en ny reglering tills frågan om rätten att överklaga är löst.

Lättare att möta publiken på nätet 
De nya sändningstillstånden kommer att gälla under sex år. Ett stort osäkerhetsmoment är vad som kommer att hända tekniskt i mediebranschen under den perioden. Tittare och lyssnare lämnar tablåsändningarna till förmån för nätet. För att möta den utvecklingen föreslår regeringen att den så kallade kärnverksamheten utvidgas till att omfatta även bolagens egna plattformar på nätet, det vill säga play-tjänsterna. Bolagen kommer också att få tillgodoräkna sig innehåll på nätet när Granskningsnämnden bedömer om de lever upp till villkoren i tillstånden.

– Det är en viktig förändring för public service att innehåll på nätet kan tillgodoräknas vid bedömningen av om uppdraget uppfyllts. Det kommer att göra det lättare att möta publiken, till exempel yngre målgrupper och nyanlända, på den plattform där den finns, säger Åsa Tolgraven, ordförande för Journalistklubben vid UR.

Samtidigt vill regeringen reglera hur public service-bolagen ska hantera externa plattformar och sociala medier. Externa plattformar ska kunna användas om det behövs för att nå publiken medan renodlade sociala medier ska användas med försiktighet. Journalistförbundet har motsatt sig att politikerna på detta sätt går in och detaljstyr vilka typer av tjänster bolagen bör använda. Enligt Journalistförbundet bör detta vara en fråga för varje enskilt bolag att ta ställning till.

Hellre ökad dialog än piska 
Ett kontroversiellt förslag i propositionen handlar om public service-bolagens förhållande till kommersiella medier. Regeringen föreslår att det ska införas ett uttryckligt krav i sändningstillstånden som tvingar SR och SVT att i sin lokala nyhetsbevakning ta hänsyn till kommersiella mediers konkurrensförutsättningar.

– Journalistförbundet har många medlemmar som jobbar på lokala tidningsredaktioner och som möter konkurrensen från SR och SVT varje dag. Vi vet att det är en ständigt närvarande fråga, men jag tror ändå inte på regeringens förslag om att ta fram piskan i detta fall, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet och fortsätter:

– Det krav som regeringen nu vill införa är ett stort ingrepp i public service-bolagens självbestämmande. Det finns en stor medvetenhet om problemet inom public service och Journalistförbundet hade mycket hellre sett en ökad dialog för att komma till rätta med problemen som de kommersiella aktörerna upplever, säger Ulrika Hyllert.  

För mer information och kommentarer kontakta:

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, 0707-84 31 14
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 0702-67 65 77
Petteri Flanagan Karttunen, kommunikationsansvarig Journalistförbundet, 0701-99 27 63


 

Senast ändrad 10 juni 2019