Foto: Tor Johnsson

"Det bildjournalister bidrar med är oumbärligt"

Publicerad 24 mars 2021

“Med årets vinnare hoppas och tror jag på en ljus framtid med en utveckling där jämställdhet, en bredd av perspektiv och mångfald är självklarheter”, skriver Journalistförbudnets ordförande Ulrika Hyllert i förordet till boken Årets Bild 2021. 

Det är Journalistförbudnets ordförande Ulrika Hyllert som fått äran att skriva förordet till boken Årets Bild i år, med bilder från nominerade och vinnare. Förordet, som går att läsa i sin helhet här nedan, finns även att läsa på Årets Bilds utställning på Galleri Kontrast i Stockholm.

“Är bilden för brutal?” Jag fick nyligen frågan av en museichef som sammanfattat 2020 med en text, som skulle illustreras med ett foto. Chefen var osäker på om bilden av en kvinna med stridsmask 90 och vit rock var för obehaglig. Men att sammanfatta coronaåret med en mer lättsam bild hade inte blivit rätt. 
 
Brutala fotografier behövs. Men också finstämda, ledsamma eller hoppfulla bilder. Bildjournalisters arbete kräver stor och specialiserad kompetens och bör värderas högre. Journalistik är en förutsättning för, och en viktig del av, en fungerande demokrati. Det bildjournalister bidrar med är oumbärligt. Därför är jag oroad och djupt bekymrad över hur hårt pandemin drabbat många fotografer när det gäller möjligheten att få uppdrag som frilans.
 
Redaktionerna har de senaste åren drastiskt minskat antalet fasta tjänster för fotografer, vilket är ett stort problem i sig, och under 2020 har de flesta medier skurit hårt i eller helt slopat frilansbudgeten. Detta märks också i Årets Bild. Få frilansar har vunnit i år. Det beror sannolikt på att de frilansande bildjournalisterna behövt arbeta med annat eller stått utan uppdrag. Jag hoppas att redaktionerna tar sitt ansvar och både anställer bildjournalister och ökar uppdragen. Det krävs förändring när det gäller synen på bildjournalistiken, annars går viktigt berättande förlorat. 
 
Förändring krävs också inom bildjournalistiken. Normen om vem som är och kan vara bildjournalist är tyvärr fortsatt starkt kopplad till att vara man. Normen om vad som är det bästa bildberättandet är också traditionell och behöver både utvecklas och vidgas för att rymma fler berättelser, fler perspektiv och fler sätt att berätta om verkligheten. De kvinnor som orkat kämpa sig fram inom bildjournalistiken är beundransvärda. För naturligtvis är kvinnor kunniga och kompetenta, men drabbas av samma problem som kvinnor i resten av samhället: lägre ersättning, svårare att få uppdrag, diskriminering, sexuella trakasserier och ett tyst motarbetande.
 
Journalistbranschen består av ungefär lika många kvinnor som män, men bryter man ner siffrorna ser man att kvinnor och män bevakar olika områden, vinner olika slags priser och att områden med hög status bevakas av män. Samma sak gäller Årets Bild. Män har dominerat år efter år. Tyvärr passar ordet brutal även här, frånvaron av kvinnor på prispallen genom åren är brutal. Frågan är komplex och det finns självklart flera förklaringar, men bristande kompetens är inte en av dem.
 
Med årets vinnare hoppas och tror jag på en ljus framtid med en utveckling där jämställdhet, en bredd av perspektiv och mångfald är självklarheter. Att årets fotograf för första gången sedan tävlingen startade 1942 är en kvinna är definitivt inte en enda dag för tidigt.

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbudnet

Tävlingen Årets Bild avgjordes den 18 mars 2021 och listan med alla vinnare finns att läsa på aretsbild.se. 

Senast ändrad 24 mars 2021