Den 8 juni 2022 fattade riksdagen ett beslut som innehåller starkare och fler rättigheter till studiestöd. Nytt är också att fler kan ta del av studiestöd: Du kan vara egenföretagare eller anställd, oavsett anställningsform och oavsett om du är tjänstledig eller arbetslös.
Hur fungerar det nya studiestödet?
Trygghetsöverenskommelsen ger nya möjligheter för den som vill utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Parallellt med det redan befintliga studiestödet införs ett nytt offentligt studiestöd, det så kallade Omställningsstudiestödet. Stödet är tillgängligt oavsett om du är anställd eller egenföretagare, oavsett anställningsform och oavsett om du är tjänstledig från din nuvarande anställning eller arbetslös.
Hur mycket ersätter studiestödet?
Stödet består av ett statligt bidrag och en frivillig lånedel, och kompletteras genom nya Huvudavtalet mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Den grundläggande delen av stödet kommer alltså att vara tillgänglig för alla, men den kompletterande delen gäller bara för dem som omfattas av Huvudavtalet.
Det statliga bidraget ersätter 80 procent av ditt inkomstbortfall upp till 4,5 inkomstbasbelopp per år. Det innebär som mest 22 290 kronor per månad vid heltidsstudier (2023), vilket kan jämföras med bidraget i det ordinarie studiemedelssystemet som är ungefär 3 500 kronor per månad. Den som vill kan även toppa upp bidraget med ett studielån, som mest drygt 12 000 kronor per månad i lån vid heltidsstudier.
Genom Huvudavtalet mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv kompletteras studiestödet ytterligare. De som omfattas av Huvudavtalet kan få 80 procent av inkomsten upp till 5,5 inkomstbasbelopp per år, vilket ger maximalt cirka 27 000 kronor i månaden (2023). Dessutom kan de som omfattas av avtalet få 65 procent av inkomsten upp till 12 inkomstbasbelopp per år, maximalt 48 295 kronor per månad.
Beräkningarna nedan visar hur stort omställningsstudiestödet och det kompletterande studiestödet kan bli i olika lönelägen. Något lika stort stöd har inte funnits tidigare på svensk arbetsmarknad. Bilden visar endast själva bidragsdelen – utöver bidraget finns det möjlighet att ta lån, även för den som också får kollektivavtalat stöd. (Tabell från PTK.)
Hur länge kan jag få det nya studiestödet?
Du kan få stöd för upp till 44 veckors heltidsstudier (två terminer). Veckorna kan tas ut i följd eller spridas ut i form av kortare studier och deltidsstudier. Minsta studietakt är 20 procent (en dag per vecka). Det statliga stödet utges för studier som är minst en vecka långa. Den som omfattas av Huvudavtalet kan även få stöd för kortare studier än så (kortvarigt studiestöd).
Stödet för studier upp till 44 veckor gäller till och med året den sökande fyllt 60 år. Därefter sker en nedtrappning. Studielånet kan sökas till och med det år den sökande fyllt 60.
Vilken typ av studier kan jag få stöd för?
Stödet kan användas till utbildningar som är berättigade till stöd inom ramen för det ordinarie studiemedelssystemet, men också till utbildningar som en omställningsorganisation (som Trygghetsrådet TRR) bekostar i exempelvis högskolan, yrkeshögskolan eller hos privata utbildningssamordnare.
Studierna ska stärka din framtida ställning på arbetsmarknaden, och inte vara av "hobbykaraktär". Det ska inte handla om utbildning som din arbetsgivare normalt hade varit skyldig att tillhandahålla som vanlig kompetensutveckling inom ramen för anställningen. Utbildningar utomlands omfattas inte.
Gäller stödet bara om jag vill byta jobb eller bransch?
Nej, du kan använda stödet även för att stärka din kompetens inom ditt befintliga yrke. Stödet får normalt inte ges till utbildningar för yrken där det råder hård konkurrens eller överetablering, men detta gäller inte om du som sökande redan är etablerad inom ditt arbetsområde och vill vidareutbilda dig.
Hur länge ska jag ha jobbat för att kunna använda stödet?
Det nya studiestödet riktar sig till dem som är etablerade på arbetsmarknaden. För att få tillgång till stödet ska du ha arbetat i minst 8 år under en 14-årsperiod. Det krävs också att du har arbetat i genomsnitt 16 timmar/vecka i minst 12 månader under de senaste 24 månaderna.
För att få det kollektivavtalade Omställningsstudiestödet måste du minst ha arbetat i genomsnitt 16 timmar/vecka i minst 12 månader under de senaste 24 månaderna. Föräldraledighet, värnplikt och sjukskrivning är överhoppningsbar tid mellan anställningarna.
Vilken rätt till tjänstledighet har jag?
Du som vill vara tjänstledig ska i så god tid som möjligt underrätta din arbetsgivare om detta och föra en dialog om ledighetens förläggning. Studieledighetslagen gäller, men med tillägget att ledigheten inte får innebära en allvarlig störning av arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren kan i så fall begära att ledigheten ska skjutas fram.
Huvudavtalet utgår från att arbetsgivare i princip får tåla olägenheter till följd av medarbetares frånvaro.
Vad gäller för mig som är frilans eller egenföretagare?
Det statliga stödet kan sökas även av dig som är egenföretagare, oavsett i vilken bolagsform du bedriver din verksamhet eller om du arbetat via så kallade egenanställningsföretag. Det gäller både bidragsdelen och lånedelen. Om du får stödet på deltid går det bra att ha andra inkomster, till exempel från den egna näringsverksamheten, under den tid du inte studerar, utan att det minskar stödets storlek.
Om du är frilans – men också har arbetat som exempelvis visstidsanställd på företag som omfattas av Huvudavtalet – kan du omfattas även av den kollektivavtalade delen av omställningsstödet. Detta under förutsättning att du minst arbetat som anställd i genomsnitt 16 timmar/vecka i minst 12 månader under de senaste 24 månaderna.