Riksdagsförvaltningen har på uppdrag av riksdagsstyrelsen tagit fram en utredning med förslag på hur säkerheten i riksdagen kan stärkas. Det handlar bland om utökade säkerhetskontroller och möjlighet att hålla sammanträden inför tom läktare. Journalistförbundet har nu lämnat remissvar på utredningen.
”Vi stänger vårt öppna samhälle”
Bakgrunden till utredningen är de incidenter som skett i kammaren på senare år då åhörare stört sammanträden. Journalistförbundet har förståelse för att säkerheten i riksdagen behöver utredas och att den, om problem framkommer, även kan behöva stärkas. Enligt förbundet kommer de nya reglerna som föreslås dock att begränsa journalisters möjligheter att rapportera från riksdagen.
– Det är en tendens som vi ser på flera håll i samhället. Viljan att stärka säkerheten gör att vi begränsar möjligheten till insyn och stänger vårt öppna samhälle, steg för steg, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Saknas motiv
Det finns inte några uppgifter som tyder på att journalister som arbetar i riksdagen skulle utgöra någon säkerhetsrisk eller att journalister skulle vara inblandade i de incidenter som skett på senare år. Enligt Journalistförbundet talar det för att det saknas motiv för att begränsa journalisters rörelsefrihet i riksdagen. Det finns också enkla åtgärder som skulle kunna användas för att undanta journalister som har pressackreditering till riksdagen.
– Att det är enkelt för journalister att bevaka riksdagen är avgörande för att kunna rapportera om riksdagsbeslut och därmed även avgörande för att allmänheten ska kunna få insyn i den politiska utvecklingen i Sverige. Journalister som arbetar i riksdagen fyller en viktig demokratisk funktion och för oss är det en självklarhet att inte införa regler i onödan som riskerar försvåra deras arbete, säger Ulrika Hyllert.
Om förslaget till utökade säkerhetskontroller
Förslaget om utökade säkerhetskontroller är särskilt problematiska för journalister eftersom det finns källskyddsaspekter som måste beaktas. Även om det finns många regler till skydd för uppgifter som omfattas av journalisters tystnadsplikt, inte minst beslagsförbudet, finns det ingen absolut garanti för att dessa regler respekteras.
För den journalist som fått uppgifter från en källa eller som antecknat känsliga uppgifter kan vetskapen om att ett besök i riksdagen är förenat med en säkerhetskontroll göra att han eller hon avstår från att besöka riksdagen den dagen. Av den anledningen och mot bakgrund av att journalister inte utgör något hot mot säkerheten anser Journalistförbundet inte att journalister som beviljats pressackreditering till riksdagen ska behöva genomgå säkerhetskontroll i förebyggande syfte.
Om sammanträden inför tom läktare
I betänkandet föreslås att talmannen, om det är nödvändigt för att ett sammanträde i plenisalen ska kunna genomföras, ska kunna besluta att sammanträdet, sedan samtliga åhörare har utvisats på grund av oordning bland åhörarna, ska återupptas utan att åhörare tillåts närvara i plenisalen.
Det är enligt Journalistförbundet en form av kollektiv bestraffning som inte hör hemma i ett demokratiskt organ av riksdagens dignitet. Det kan inte heller anses vara en proportionerlig inskränkning av huvudregeln om offentlighet (4 kap. 9 § regeringsformen) att en åhörare ska fråntas rättan att ta del av vad som sägs i riksdagen på grund av att en annan åhörare stört ordningen. Journalistförbundet avstyrker förslaget i den delen.
Det är enligt Journalistförbundet positivt att talmannen ska kunna besluta om vissa undantag från ett beslut om att åhörare inte tillåts närvara i plenisalen. Som framgår av utredningen är journalister exempel på sådana personer som ska kunna undantas. För det fall lagstiftaren väljer att gå vidare med förslaget i utredningen bör det dock framgå av lagtexten att journalister med pressackreditering alltid ska tillåtas närvara i de fall talmannen väljer att återuppta sammanträdet inför tomma åhörarläktare.