Meddelarfriheten inskränks
Från årsskiftet 2022/23 inskränks meddelarfriheten när det gäller uppgifter som omfattas av bestämmelsen om utlandsspioneri, det vill säga ”hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem”. Det innebär att myndigheter får större möjligheter att efterforska huruvida anställda lämnat den typen av information till media. Det innebär också att en källa som lämnat en uppgift till media löper större risk att bli föremål för repressalier.
Källskyddet extra viktigt
Som journalist ansvarar du personligen för att värna källskyddet. Den journalist som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikten kan åtalas och dömas för brott. I de fall meddelarskyddet är inskränkt som i fallet med utlandsspioneri är det extra viktigt att vidta försiktighetsåtgärder eftersom myndigheter kan komma att efterforska källan. På förbundets hemsida finns mer information om vad du bör tänka på när det gäller källskydd och inte minst digitalt källskydd. Källskyddet omfattar de personer som tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av till exempel en tidning. Om du behöver rådgivning kring källskydd bör du därför vända dig till lämplig person på redaktionen, till exempel din chef.
Hemliga tvångsmedel
Möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning, utökas och kommer att kunna användas vid förundersökningar om utlandsspioneri. Uppgifter som omfattas av källskydd har dock ett starkt skydd i rättegångsbalken. Hemlig rumsavlyssning av en redaktion är till exempel inte tillåtet. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får inte heller avse telefonsamtal mellan en journalist och en källa. Och hemlig dataavläsning är inte tillåtet avseende datorer som stadigvarande används för journalistisk verksamhet. I och med att möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel utökas öar dock risken för att källor blir föremål för till exempel avlyssning. Det är ytterligare en anledning att vara extra noga med källskyddet.
Journalister omfattas
Bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift gällde tidigare bara i förhållande till bestämmelsen om spioneri. Från årsskiftet kan även den som befordrar, lämnar eller röjer en uppgift som omfattas av bestämmelsen om utlandsspioneri dömas för obehörig befattning med hemlig uppgift. Det innebär att de situationer då en journalist kan dömas utökas. Bestämmelsen om utlandsspioneri omfattar ”hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem”. Det handlar därmed inte om alla uppgifter om andra stater utan det avgörande är om de förekommer inom ramen för ett samarbete där Sverige ingår. En nyhet i bestämmelsen är att en gärning inte ska utgöra brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Av förarbetena framgår det att mediers rapportering om uppgifter av stort allmänintresse tydligt faller utanför det straffbara området.