Huvudavtalet börjar gälla den 1 oktober på den svenska privata arbetsmarknaden och är en del av Trygghetsöverenskommelsen. Huvudavtalet påverkar vilka möjligheter du som fast anställd, vikarie, arbetslös eller frilans har till kompetensutveckling, omställning och trygghet.
I juni 2022 röstade 1 946 av Journalistförbundets yrkesverksamma medlemmar om ifall man ville att förbundet ska anta det nya Huvudavtalet eller inte. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 19,3 procent. 72 procent av de som röstade, röstade ja. 17 juni beslutade en enhällig förbundsstyrelse att Journalistförbundet ska anta Huvudavtalet.
Tips! En muntlig sammanfattning av allt nytt finns här. Bland andra Journalistförbundets förhandlingschef Johan Lif och förbundsstyrelseledamot Anna Herdenstam medverkar.
Under de fem rubrikerna nedan sammanfattar vi vad Huvudavtalet innebär i praktiken.
Informationen utgår från riksdagens beslut 8 juni 2022 om att införa flera lagändringar. Bland annat togs beslut om förändringar i Lagen om anställningsskydd, las. Detta eftersom det i Trygghetsöverenskommelsen varit en förutsättning med lagändringar för att ett huvudavtal ska kunna införas på den svenska privata arbetsmarknaden.
Vi får fortsatt stöd från Trygghetsrådet TRR
Vi omfattas fortfarande av ett omställningsavtal. Detta eftersom Huvudavtalet ersätter det tidigare Omställningsavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv på den svenska privata arbetsmarknaden.
- Huvudavtalet ger rätt till stöd från Trygghetsrådet TRR i form av bland annat rådgivning och vägledning, studieersättning och ekonomisk ersättning vid arbetslöshet (AGE). Läs mer
- Huvudavtalet ger rätt att under pågående anställning studera för att stärka sin kompetens och sin ställning på arbetsmarknaden.
- Huvudavtalet ger nu även visstidsanställda rätt till stöd. Detta är en nyhet från hur det fungerat tidigare, då enbart tillsvidareanställda omfattades. En visstidsanställd har rätt att vara tjänstledig för att stärka sin kompetens och även rätt till stöd efter att anställningen löpt ut. Läs mer
Vi omfattas av ett nytt omställningsstudiestöd
Ett nytt omställningsstudiestöd har införts i lagen. Detta som en del av Trygghetsöverenskommelsen. Stödet ska underlätta för vuxna personer som vill vidareutbilda sig, och det hanteras av CSN.
- Omställningsstudiestödet består av en bidragsdel och ett frivilligt studielån som du kan få under upp till 44 veckors heltidsstudier. Veckorna kan tas ut i följd eller spridas ut över ett arbetsliv i form av kortare studier och deltidsstudier.
- Det statliga bidraget ger som mest 21 300 kronor per månad vid heltidsstudier (2022 års nivå). Du kan också komplettera bidraget med ett studielån, som mest drygt 12 000 kronor per månad.
- Stödet är tillgängligt oavsett om du är anställd, vikarie eller egenföretagare, och oavsett om du är tjänstledig från din nuvarande anställning eller arbetslös.
Vi omfattas av ett kompletterande studiestöd
I det nya Huvudavtalet finns ett kompletterande studiestöd. Som en del av Trygghetsöverenskommelsen kan personer som omfattas av det nya Huvudavtalet få:
- Ett extra studiestöd. Detta utöver det statliga nya Omställningsstudiestödet.
- Omställningsstudiestödets bidragsdel och Huvudavtalets kompletterande studiestöd kan tillsammans som mest ge 46 150 kronor per månad (2022 års nivå).
Läs mer om omställningsstudiestödet
Vi omfattas av förändringarna i las
Lagen om anställningsskydd, las, har förändrats. Detta som en del av Trygghetsöverenskommelsen. Bland annat följande förändringar påverkar oss i Journalistförbundet vid ett ja:
-
Lagen om anställningsskydd innehåller förändringar kring vad som gäller vid uppsägning av personliga skäl, det vill säga då någon misskött sitt arbete så grovt att det innebär ett brott mot anställningsavtalet.
Den största förändringen är att arbetsgivarens skyldigheter att omplacera den anställde i en sådan situation har preciserats. Liksom i dag är arbetsgivaren skyldig att försöka åtgärda problemet med en omplacering, innan uppsägning kan bli aktuellt. Sedan gäller dock som huvudregel att arbetsgivaren inte är skyldig att erbjuda ytterligare omplaceringar, om inte den anställda kan visa att en sådan varit möjlig och därtill avhjälpt problemen.
En uppsägning av personliga skäl kommer även fortsättningsvis vara möjlig att ogiltigförklara. Däremot försvinner arbetsgivarens skyldighet att betala ut lön under den tiden vi och arbetsgivaren har en tvist om uppsägningens giltighet. Den lön som utgår under uppsägningstiden påverkas inte. Istället föreslås reglerna om a-kassan förändras så att den som tvistar om sin uppsägning lättare ska få stöd därifrån. Omfattas man dessutom av Huvudavtalet så införs ytterligare ekonomiskt stöd. Läs mer
- Om en arbetsgivare anställer någon på lägre sysselsättningsgrad än heltid ska arbetsgivaren på begäran skriftligt ange skälen till varför anställningen är på deltid.
- Om en arbetsgivare vill ändra sysselsättningsgraden bland anställda, så kallad hyvling, ska arbetsgivaren följa särskilda turordningsregler. Anställda får rätt till en omställningstid på upp till 3 månader. Läs mer
Vi omfattas av anpassningar av las
I det nya Huvudavtalet finns flera kompletteringar och anpassningar av Lagen om anställningsskydd, las. Bland annat följande förändringar påverkas oss i Journalistförbundet vid ett ja:
- I det nya Huvudavtalet införs ytterligare stöd för den som, med hjälp av sitt fackförbund, tvistar om en uppsägnings giltighet. Genom Trygghetsrådet TRR utbetalas en kollektivavtalad försäkring som bygger vidare på en a-kasseersättning under tvistetiden. Den som tvistar om sin uppsägning kommer alltså att ha ett stärkt ekonomiskt skydd genom Huvudavtalet. Läs mer
-
Om en arbetsgivare ska säga upp personal på grund av arbetsbrist, finns det en huvudregel i Huvudavtalet om att det är lokala och centrala parter som ska förhandla om arbetsbrist. I en sådan förhandling kan parterna komma överens om hur arbetsbristen ska lösas. Dessa skrivningar är oförändrade jämfört med dagens avtal.
Om parterna inte kan enas i förhandlingen får arbetsgivaren undanta 3 personer vid varje berörd driftsenhet och per avtalsområde. Om företaget endast har en driftsenhet får arbetsgivaren undanta högst 4 personer för samtliga avtalsområden. Med avtalsområde menas i Huvudavtalet antingen tjänstemän eller arbetare. Det är därför viktigt att förbund som organiserar tjänstemän på en arbetsplats arbetar tillsammans under förhandlingar om arbetsbrist.
Det innebär att även om det finns olika avtal för tjänstemän på samma arbetsplats (till exempel Journalistförbundet, Unionen, Ledarna och Saco) ska alla tjänstemän betraktas som att de tillhör samma avtalsområde. Givetvis under förutsättning att alla berörda förbund antagit Huvudavtalet. Det är alltså från denna ”tjänstemannakrets” som arbetsgivaren i förekommande fall får undanta 3 anställda.
Enligt en alternativ regel i Huvudavtalet kan arbetsgivaren i stället undanta 15 procent av dem som omfattas av uppsägningen. Läs mer
Läs även frågor och svar om medlemsomröstningen och Huvudavtalet i vår frågelåda.