Tidigare i år sa hon också så här i en debattartikel hos Altinget:
– I en demokrati ska begränsningar i mänskliga rättigheter bara ske när det är absolut nödvändigt. Det är därför allvarligt att regeringen går vidare med planerna på att kriminalisera utlandsspioneri, trots att det uppenbart saknas motiv för att ändra grundlagen.
Ändringar i grundlagar
Journalistförbundets argument är fortfarande aktuella när regeringen nu har överlämnat en proposition till riksdagen om stärkt skydd mot spioneri. Det handlar bland annat om brotten utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete. Utöver ändringar i Brottsbalken föreslår regeringen ändringar i två av de fyra grundlagarna: Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
För att stärka skyddet mot spioneri-liknande gärningar mot internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken.
Ansvarig utgivare kan dömas för spioneri
Det mest anmärkningsvärda med den aktuella propositionen är dock att regeringen även vill ändra grundlagen och införa utlandsspioneri som ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Det skulle innebära att ansvarig utgivare kan dömas för brottet. Det är ytterst ovanligt att nya brott införs i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Att ändra grundlagen på det sättet som föreslås måste ha mycket goda skäl för sig. När grundläggande rättigheter inskränks ska det göras en proportionalitetsbedömning. Enligt Journalistförbundet är det uppenbart att det saknas skäl att begränsa yttrandefriheten i detta fall.
Efter behandling i riksdagen föreslås lagändringarna träda i kraft 1 januari 2023.
Risk för sämre utrikesbevakning
– Vi ser en stor risk för att de föreslagna förändringarna kraftigt kommer att begränsa möjligheterna att rapportera om Sveriges agerande utomlands. Problemet i dagens samhälle är inte att medierna rapporterar för mycket om svensk utrikespolitik. Problemet är inte heller att de med insyn i Sveriges förehavanden utomlands för lättvindigt vänder sig till media för att avslöja missförhållanden – tvärtom, säger Ulrika Hyllert.