Undertecknare av det gemensamma uttalandet fr v på bilden ovan: Helle Tiikmaa, Estniska Journalistförbundet, Petri Savolainen, Finska Journalistförbundet, Tine Johansen, Danska Journalistförbundet, Ulrika Hyllert, Svenska Journalistförbundet, Mogens Bjerregård, Europeiska Journalistfederationen EFJ, Arne Jensen, Norska Redaktörsföreningen och Hege Iren Frantzen, Norska Journalistförbundet.
Den nya dokumentären om passagerarfartyget Estonia har fått stor uppmärksamhet. Redan innan serien hade haft premiär i Estland gick landets premiärminister, Jüri Ratas, ut och krävde en ny teknisk utredning av vraket. Det är uppenbart att informationen som kommer fram i dokumentären väcker ett stort och brett intresse. Inte minst det faktum att filmteamet lyckades dokumentera ett minst fyra meter stort hål i fartyget gör det lätt att journalistiskt motivera publiceringen.
Samtidigt åtalas två av personerna bakom dokumentären, journalisten Henrik Evertsson och ROV-operatören Linus Andersson. Svenska myndigheter har också försökt beslagta filmmaterial. Det skedde dock aldrig, tack vare att materialet fanns i Tyskland. Filmteamet motsatte sig beslaget och de tyska myndigheterna valde att inte gå de svenska myndigheter till mötes.
Orimligt förbud
Estoniaolyckan är en obeskrivlig tragedi för offren och deras anhöriga, och de förtjänar vår största respekt. Vraket måste skyddas mot gravplundring på samma sätt som vi skyddar våra avlidna medmänniskors gravar på land genom att tillförsäkra dem griftefrid.
Att helt förbjuda alla försök att närma sig vraket i syfte att bringa klarhet i vad som hände när Estonia förliste är dock inte rimligt. Yttrande- och informationsfriheten måste ställas i relation till den skada som en journalistisk undersökning av vraket kan innebära. I detta fall finns det ett stort allmänintresse av att ta del av uppgifterna. Informationen är också av stor vikt för myndigheterna, eftersom det ger dem ny kunskap och fakta om katastrofen. Att Sverige åtalar journalister för att ha samlat in information som är av stort allmänintresse strider mot såväl svensk som internationell rätt.
"Att Sverige åtalar journalister för att ha samlat in information som är av stort allmänintresse strider mot såväl svensk som internationell rätt."
Anledningen till åtalet och försöket att beslagta informationen är att Sverige har kriminaliserat ”dykning och annan undervattensverksamhet” i och runt omkring Estonia, genom den så kallade Estonialagen. Vraket ligger på internationellt vatten och det är därför oklart om den svenska Estonialagen är förenlig med internationell rätt. Men även om domstolen skulle komma fram till att den svenska lagen är tillämplig finns det mycket som talar emot en fällande dom.
Anskaffarfriheten gäller
Sverige och övriga Norden har en stark tradition av att försvara pressfriheten. En viktig princip i den svenska grundlagen, tryckfrihetsförordningen, är anskaffarfriheten. Den innebär att myndigheter inte får ingripa mot en person som samlar in information i syfte att publicera uppgifterna. Det finns vissa begränsningar av anskaffarfriheten, men i det här fallet menar vi att tidigare rättspraxis från Högsta domstolen bör tolkas som att anskaffarfriheten gäller framför Estonialagens förbud mot dykning och annan undervattensverksamhet.
Även om domstolen skulle komma fram till att Estonialagen begränsar anskaffarfriheten finns det i svensk grundlag ett allmänt skydd för yttrandefriheten. Det kommer ytterst till uttryck i regeringsformen. Sverige har även genom internationella åtaganden förbundit sig att skydda yttrandefriheten bland annat genom den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Både enligt regeringsformen och Europakonventionen ska proportionalitetsprincipen iakttas när begränsningar av de mänskliga rättigheterna införs. Det innebär att intresset av att skydda enskilda ska vägas mot intresset av yttrande- och informationsfrihet. En fällande dom i fallet med Estonia-dokumentären skulle innebära en inskränkning av yttrande- och informationsfriheten enligt konventionen, vilket skulle vara förödande för den undersökande journalistiken i de nordiska länderna.
I internationella sammanhang får vi ofta ta strid för journalister som åtalas och fängslas bara för att de har gjort sitt jobb. Nu gör vi det här i Norden och vi säger som vi alltid säger: Journalism is not a crime!
Ulrika Hyllert, ordförande, Svenska Journalistförbundet
Hege Iren Frantzen, ordförande, Norska Journalistförbundet
Arne Jensen, generalsekreterare, Norska Redaktörsföreningen
Petri Savolainen, direktör, Finska Journalistförbundet
Helle Tiikmaa, ordförande Estniska Journalistförbundet
Tine Johansen, ordförande, Danska Journalistförbundet
Mogens Bjerregård, ordförande, Europeiska Journalistfederationen EFJ