Foto: Theresia Viska

Svenska journalister fick dåligt krisstöd efter terrordådet

Publicerad 2 maj 2019

13 procent av journalisterna som bevakade terrorattacken i Stockholm för två år sedan har efteråt fått allvarliga symptom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en enkätstudie genomförd av Åbo Akademi, i samarbete med Journalistförbundet.

– Vi är många journalister som kan känna igen oss i att må dåligt efter bevakning av svåra händelser. Sådan bevakning ingår i jobbet men journalisterna måste också tas om hand för att de ska orka med ett helt yrkesliv. Den här studien är väldigt viktigt för att öka förståelsen för vår arbetssituation, säger Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande.  

Ulrika Hyllert
Foto: Tor Johnsson

Våren 2018 sände ett forskarteam från Åbo Akademi i Finland tillsammans med Journalistförbundet ut en enkät till förbundets medlemmar. Syftet var att samla in information om journalisternas erfarenheter av att ha bevakat terrorattacken i Stockholm den 7 april 2017 och att undersöka vilken inverkan arbetet haft på det psykiska måendet.

Fler symptom bland otryggt anställda

Sammanställningen av enkätstudien visar att 13 procent rapporterade symptom som var så pass allvarliga att de kan sägas motsvara en PTSD-diagnos, med återkommande, stressande och överrumplande minnesbilder av och flashbacks till krisuppdraget.

– Jämför man dessa 13 procent med tidigare studier är siffran i högre laget – men ändå inte extrem. Bland journalister som jobbade med terrorattacken i Norge eller skolskjutningen i Jokela i Finland hade 9 och 12 procent lika allvarliga problem, så vi rör ju oss rätt nära de siffrorna, säger Klas Backholm, forskare vid Åbo Akademi.  

Enkätstudien visar att fast anställda hade färre symptom på PTSD än övriga grupper av anställda. Som till exempel frilansare, visstidsanställda och bemanningsanställda.

– En del tidigare studier har också visat att en mera stabil anställningsform kan fungera som en skyddsfaktor mot stressymptom efter ett krisuppdrag. Fast anställning innebär för många att man har lättare tillgång till – och en vana att använda sig av – hälsovård och liknande stöd på arbetet, säger Klas Backholm.

Få av journalisterna erbjöds krisstöd

Resultaten visar även att en relativt liten andel av de journalister som bevakade terrorattacken i Stockholm erbjöds organiserat krisstöd av sin arbets- eller uppdragsgivare. Endast 35 procent av journalisterna svarade att de hade erbjudits åtminstone en form av organiserat stöd. Det kan handla om till exempel krisstöd i grupp eller individuellt stöd via företagshälsovården.

– Vi var nog förvånade över detta resultat, särskilt med tanke på att en studie efter terrorattacken i Norge 2011 visade att runt 80 procent av journalisterna där hade erbjudits stöd. Visst var krisen i Norge mera omfattande, men attacken i Stockholm var ju också en stor händelse för hela nationen, säger Klas Backholm.

– Arbets- och uppdragsgivare har ett stort ansvar här som de uppenbarligen inte tagit. Antingen hade de svenska redaktionerna inte beredskapen att ta hand om sina anställda efter krisen, eller så tyckte de att inget stöd behövdes. Studien visar tydligt att redaktionerna behöver se över sina rutiner och se till att de efterlevs, säger Ulrika Hyllert.

Läs en sammanfattning
av enkätstudien här.

För mer information, kontakta:

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, uh@sjf.se, 070-7843114.

Klas Backholm, forskare Åbo Akademi, klas.backholm@abo.fi, +35850-5750634.

 

Fakta om undersökningen:

I enkäten deltog 230 journalister som jobbat med terrorattacken i Stockholm i något skede under de två första veckorna efteråt, endera på själva krisplatsen eller med uppgifter på sitt kontor med telefonintervjuer, direktsändningar och liknande.

Forskarteamets medlemmar:

Klas Backholm, PhD, är forskare vid Statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa och före detta journalist. Han har forskat och undervisat om temat journalister och kriser sedan 2006, och bland annat gjort studier om journalisters mående efter skolskjutningarna i Finland 2007-2008.

Trond Idås, MSc, är doktorand vid Statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa och jobbar som rådgivare på Norsk Journalistlag. Han är före detta journalist och har bland annat gjort studier om journalisters mående efter terrorattacken i Norge 2011 och tsunamin 2004.

Patrik Söderberg, PhD, är forskare vid Utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa. Han har tidigare forskat om bland annat aggression, mobbning och psykisk ohälsa bland barn och ungdomar.

Senast ändrad 2 maj 2019