Gör om, gör rätt – ny utredning om datalagring

Publicerad 17 februari 2017

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över det regelverk som styr datalagringen i Sverige. Journalistförbundet är positivt till utredningen men dagens problem hade kunnat undvikas om regeringen tagit problemen på allvar från början.

Den omfattande datalagringen som har bedrivits i Sverige påverkar journalisters möjligheter att skydda sina källor. Journalistförbundet har därför, sedan reglerna infördes, drivit frågan om att begränsa möjligheterna att till datalagring.

– Det är bra att reglerna ses över även om vi helst skulle se att kraven på att lagra uppgifter helt försvann, säger Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet.

Den utredning som regeringen tillsatt ska presentera förslag på hur reglerna bör se ut för att Sverige ska leva upp till de krav som EU-domstolen uppställt. Det handlar om krav som säkerställer respekten mänskliga rättigheter i form av skyddet för den personliga integriteten.

Så sent som 2015 kom en utredning vars syfte var just att anpassa svensk lag till EU-rätten. Anledningen var att EU-domstolen 2014 ogiltigförklarade datalagringsdirektivet.

– Då var vi kritiska till att regeringen inte gick längre för att se till att vi hade en lagstiftning som höll måttet. Nu gäller det att göra om och att göra rätt, säger Jonas Nordling.

Bakgrunden till den nya utredningen är ett förhandsavgörande från EU-domstolen som Kammarrätten i Stockholm begärt. EU-domstolen bedömer att den svenska lagen tillåter en datalagring som är för generell.

– Problemet är att det inte går att hitta ett regelverk som ger tillgång till alla trafikuppgifter samtidigt som vi har ett starkt skydd för den personliga integriteten och yttrandefriheten. Här måste politikerna välja. Förhoppningsvis prioriterar de skyddet för de mänskliga rättigheterna, säger Jonas Nordling.

Ur ett journalistiskt perspektiv är datalagring problematiskt eftersom uppgifter som omfattas av källskyddet kan lagras med stöd av reglerna. Journalistförbundet har tidigare bland annat pekat på vikten av att uppgifter som lagrats verkligen förstörs när lagringstiden gått ut. Detta är en fråga som utredningen ska titta på.

– Ska vi ha den här typen av regler måste det i vart fall finnas en garanti för att uppgifter inte hamnar i fel händer, säger Stephen Lindholm, ordförande i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp.

Direktiven till utredningen Datalagring och EU-rätten:
Datalagring och EU-rätten (regeringen.se)

Läs Journalistförbundets remissvar på Datalagringsutredningen från 2015:
Datalagring av uppgifter ett hot mot källskyddet (pdf)

För mer information kontakta:
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, 070-786 84 33
Stephen Lindholm, ordförande Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, 070-847 86 34
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet, 070-267 65 77

Senast ändrad 6 mars 2020