– Våra medlemmars löner har varit den absolut största frågan för oss i årets avtalsrörelse. Därför känns det bra att vi lyckats förhandla fram ett avtal som ger Journalistförbundets medlemmar på public service-bolagen rätt till lönehöjningar i samma nivå med övriga arbetsmarknaden, säger Journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog.
– Jag hade önskat att vi nått längre i årets förhandlingar med fler av våra krav. Till exempel fler semesterdagar, ökad anställningstrygghet för vikarier och programanställda och förutsägbara scheman. Det också beklagligt att Medieföretagens krav så tydligt gått i motsatt riktning mot våra. Detta i en tid när arbetsgivarna har svårt att rekrytera och journalister lämnar branschen på grund av dåliga villkor och otrygghet, säger Ulrika Hyllert.
Överenskommelsen om nytt kollektivavtal för avtalsområdet public service mellan Journalistförbundet och Medieföretagen innebär:
Lönehöjningar på 4,1 procent från 1 april 2023
Lönehöjningar på 3,1 procent från 1 april 2024
Höjda lägstalöner med 1350 kronor från 1 april 2023
Höjda lägstalöner med 3,1 procent från 1 april 2024
Höjd praktikantlön med 5,4 procent från 1 april 2023
Höjd praktikantlön med 3,1 procent från 1 april 2024
Höjda inbetalningar till flexpension med 0,2 procent från 1 april 2024
Förändringar i löneprocessen i kollektivavtalet
Viktig höjning av lägstalöner och praktikantlön
I det nya kollektivavtalet finns en satsning på de lägsta lönerna i avtalet, som i år kommer att höjas med 1350 kronor. Detta innebär att lägstalönerna höjs med 4,9 respektive 5,4 procent 2023.
– Att vi lyckats komma överens med Medieföretagen att även mediebranschen ska omfattas av en satsning på lägstalönerna är viktig, eftersom vi har medlemmar som kommer in på medieföretag med väldigt låga löner, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Den lägsta lönen i avtalet för medlem med en akademisk examen höjs i år till 28 769 kronor och för övriga medlemmar till 26 281 kronor. Även praktikantlönen höjs i år med 5,4 procent till 13 141 kronor.
Förbättrad process för löneförhandlingar
I förhandlingarna har parterna utöver lönehöjningar lyckats komma överens om flera förbättringar i den löneprocess som finns i kollektivavtalet. En process som styr hur löneförhandlingarna på Sveriges Radio, SVT och UR ska gå till. Bland annat kommer journalistklubbarna få större möjligheter att lyfta specifika grupper, det ska bli enklarare för medlem att få reda på hur ens lön ska kunna höjas och skrivningar om nyanställdas löner stärks.
– Vi har även tidigare ställt krav på förbättringar i löneprocessen, men det har tidigare inte funnits någon vilja från Medieföretagen att införa några förändringar i löneprocessen. Därför är det en framgång att vi denna gång kunnat förbättra flera delar i processen utifrån de problem våra fackligt aktiva och medlemmar kunnat se, säger Ulrika Hyllert.
Stoppat tuffa krav på försämringar
Arbetsgivarsidan har i årets avtalsrörelse ställt flera krav på stora försämringar, som förbundets förhandlingsdelegation lyckats stoppa. Krav på försämringar som väckt starka reaktioner bland fackligt aktiva och medlemmar i förbundet.
Arbetsgivaren har krävt att en mer flexibel schemaläggning, att begränsningsregeln om antalet kvälls- och nattpass tas bort eller ändras, att praktikanter ska få praktikantlön först efter tio veckor och att public service-bolagens anställda inte längre ska ha rätt till ledighet och lön under kurser hos FOJO.
Medieföretagen har även ställt krav på att hela kollektivavtalet och löneavtalet ska vara dispositivt. Dispositivitet innebär att parterna lokalt kan komma överens om exempelvis lägre höjningar av lönerna eller sämre villkor än det centrala avtalets regler.
– Ett dispositivt kollektivavtal skulle innebära en utarmning och försvagning av våra kollektivavtal. Det finns en stor risk att journalistklubbar vid omorganisationer och nedskärningar skulle pressas av arbetsgivaren att gå med på försämrade villkor för medlemmarna lokalt, säger Ulrika Hyllert och tillägger:
– Jag hade önskat att vi nått längre i årets förhandlingar med fler av våra krav. Till exempel ett garantibelopp till alla på 1000 kronor och fler semesterdagar. Det också beklagligt att Medieföretagens krav så tydligt gått i motsatt riktning mot våra. Detta i en tid när arbetsgivarna har svårt att rekrytera och journalister lämnar branschen på grund av dåliga löner.
Journalistförbundet och Medieföretagen är nu överens om nya kollektivavtal för dagspress och public service. Förhandlingarna fortsätter för avtalsområdena kommersiell etermedia och tidskrift. För avtalsområdet bemanning inleds förhandlingar inom kort.
För kontakt:
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, uh@sjf.se
Katarina Dahlskog, förhandlingschef, kd@sjf.se
Frågor och svar om det nya kollektivavtalet
När får vi höjda löner?
I det nya kollektivavtalet finns det två löneförhandlingar inplanerade under avtalsperioden.
Det finns en lönepott på 4,1 procent nu i år, med retroaktiva lönehöjningar från 1 april.
När avtalet nu är klart så kan chefer och fackligt aktiva på public service-företagen informera medlemmar om processen för årets löneförhandlingar. Sedan kommer det även en lönehöjning nästa vår, utifrån en pott på 3,1 procent från 1 april 2024.
Är jag garanterad en viss summa eller procent?
Nej, det finns inte i det nya kollektivavtalet ett garanterat belopp eller en viss procent du har rätt att få i löneökning. Vi hade ett krav på att alla skulle få minst 1000 kronor, men vi kunde inte hitta en överenskommelse med Medieföretagen om detta.
Hur mycket motsvarar procenten i pengar?
Om vi tittar på avtalets värde 2023 så kommer du som medlem bidra med 4,1 procent av din månadslön till den lönepott ni har på Sveriges Radio, SVT och UR. Det är ur den lönepott som lönehöjningarna sedan fördelas individuellt. Här en tabell med vad 4,1 procent innebär i kronor, utifrån fyra olika månadslöner.
Månadslön 4,1 procent
29 000 kronor 1 189 kronor
35 000 kronor 1 435 kronor
42 000 kronor 1 722 kronor
49 000 kronor 2 009 kronor
Varför får vi inte mer är 7,4 procent på två år, utifrån att inflationen är mycket högre?
Anledningen till att det blir just 7,4 procent är att vi som förbund följer vi det så kallade märket på svensk arbetsmarknad och att vi i förhandlingarna lyckats komma överens med Medieföretagen. Märket är ett riktmärke som parterna inom industrin sätter för hela den svenska arbetsmarknaden gällande kollektivavtalen längd och hur mycket som ska utgå i lönehöjningar under en avtalsperiod. Historiskt kan vi se att våra medlemmar fått reallöneutveckling och det så kallade märket har varit bidragande till det.
Hade vi som förbund i stället för märket valt att våra lönehöjningar ska följa inflationen, så hade vi också övergett märket som modell. Ett vägval som skulle försvåra våra förutsättningar att få reallöneökningar framåt. Det vi kan se är att vi under många år med låg inflation fått högre löneökningar än inflationstakten, tack vare märket.
Du kan läsa mer om märket här.
Vad innebär avsättningen till flexpension?
Det här är extra pensionsinbetalningar som public service-företagen måste göra för dig – utöver tjänstepensionen som de redan betalar. Överenskommelsen om flexpension innebär att förstärkningen av pensionspremien successivt kommer byggas ut under flera kollektivavtalsperioder med upp till 2 procent. Det här innebär att du som medlem får bättre pension.
Under denna avtalsperiod görs en avsättning om 0,2 procent till flexpension. Det nya totala värdet av flexpensionen blir därmed 1,3 procent från och med 1 april 2024.
Överenskommelsen om flexpension innebär också att du som medlem kan få en arbetstidsförkortning när du närmar dig pension. Detta eftersom systemet med flexpension ger möjlighet för personer i slutet av arbetslivet att gå ner i arbetstid med bibehållen pensionsinbetalning.
Det har varit många tuffa krav på försämringar från arbetsgivarna i årets förhandlingar som förbundet lyckats stå emot. Vad handlar det om?
Vi som förbund och flera journalistklubbar i förbundet har reagerat kraftfullt på arbetsgivarnas krav. I april skrev journalistklubbar inom Bonnier News att de förvånades över arbetsgivarnas krav och Ulrika Hyllert kommenterade arbetsgivaren krav. Du kan läsa uttalandena här.
Det blev i år bara mindre förändringar i avtalet, vad beror det på?
Det har generellt inte blivit några större förändringar någonstans på arbetsmarknaden där nya kollektivavtal tecknats under våren. Men vi har även som parter stått långt ifrån varandra.
Medieföretagen som vi förhandlat med har haft en lista med försämringar och vi har haft krav på förbättringar. Vi har därför fått lägga ner mycket av vår förhandlingstid på att stoppa försämringar, vilket vi lyckats med.
Varför gick vi inte ut i strejk för att få igenom fler av våra krav?
Som förbund är vi alltid redo att gå ut i konflikt när vi bedömer att det är den bästa vägen framåt för våra medlemmar. Något vi inte kunnat se varit fallet för dessa förhandlingar, efter att vi gjort en samlad bedömning.
Kommer vi som är fackligt aktiva få mer information om löneavtalet och de kommande löneförhandlingarna?
Ja. Förbundets kansli kommer gå ut med information och stöd till klubbar med anledning av förändringarna i kollektivavtalet.