Märket är ett riktmärke som parterna inom industrin sätter för hela den svenska arbetsmarknaden gällande kollektivavtalen längd och hur mycket som ska utgå i lönehöjningar under en avtalsperiod. Märket inom avtalsområdet Almega, där Journalistförbundets motpart Medieföretagen ingår, innebär en kollektivavtalslängd på två år med ett avtalsvärde på 4,1 procent 2023 och 3,1 procent 2024. Under perioden ska avsättning till flexpension göras med 0,2 procent. I märket ingår även en låglönesatsning med en höjning av lägstalönerna år ett med 1350 kronor och år två enligt procenten i löneavtalet.
– Det är för oss viktigt att även Journalistförbundets medlemmar ska ha rätt till lönehöjningar i enlighet med det märke som är satt, säger Katarina Dahlskog.
Viktig höjning av lägstalöner
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert deltar tillsammans med förbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog i förhandlingarna som pågår med motparten. Ulrika Hyllert betonar också vikten av att märket följs.
– Vi har särskilt lyft behovet av en satsning på lägstalönerna i våra avtalskrav eftersom förbundet har medlemmar som kommer in på företagen med väldigt låga löner, säger Ulrika Hyllert och tillägger:
– Därför är låglönesatsningen som ingår i märket första året på 1350 kronor viktig, eftersom det procentuellt är en högre höjning än avtalsvärdet på 4,1 procent, säger Ulrika Hyllert.
Medieföretagen har krävt flera försämringar
Journalistförbundet och arbetsgivarorganisationen Medieföretagen utbytte avtalskrav i mitten av mars, och det avtalsområde som förhandlas först rör villkoren för anställda inom kollektivavtalsområdet dagspress.
Medieföretagen har i sina yrkanden för dagspress krävt ett sifferlöst löneavtal, minskat antal semesterdagar, att de tre lediga SKL-dagarna tas bort och att anställda inte längre ska ha rätt till ledighet och lön under kurser hos FOJO.
– Det är anmärkningsvärt att Medieföretagens krav går i motsatt riktning mot våra i en tid när arbetsgivarna har svårt att rekrytera och journalister lämnar branschen på grund av dåliga löner och bristande arbetsmiljö och små utvecklingsmöjligheter, sa Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i samband med att avtalskraven lämnades över i mars.
Journalistförbundets avtalskrav
Precis som fackförbunden inom industrin, ställde Journalistförbundet krav på ett 1-årigt kollektivavtal med löneökningar på 4,4 procent inför att märket skulle sättas.
Journalistförbundet, som sedan länge följt märket på svensk arbetsmarknad, har efter en analys sett att Journalistförbundet ska följa överenskommelsen inom industrin med krav på ett 2-årigt kollektivavtal med ett avtalsvärde på 7,4 procent, fortsatt avsättning till flexpension, en höjning de lägsta lönerna i kollektivavtalet på 1350 kronor 2023 och med procenten 2024. I övrigt kvarstår förbundets krav som lämnades över till arbetsgivarorganisationen Medieföretagen i mars för våra avtalsområden. Bland annat med krav på fler semesterdagar, en krontalshöjning till alla och ökande möjligheter till återhämtning.
Läs mer om avtalsrörelsen
Läs mer om varför Journalistförbundet följer märket