Utredningen ska bland annat utreda frågan om vad som ska ingå i public service-bolagens uppdrag. I direktiven står det att kärnan i public service-uppdraget bör inriktas på ”de samhällsbehov som marknadsaktörerna inte kan tillgodose”. Samtidigt står det att utgångspunkten ska vara att stärka bolagens legitimitet och höga förtroende.
– Det är tydligt att direktiven är ett resultat av en kompromiss mellan partier som har väldigt olika uppfattning i de här frågorna. Resultatet är spretiga direktiv som är väldigt öppna för tolkning, säger Ulrika Hyllert och fortsätter:
– Journalistförbundets uppfattning i den här frågan är tydlig. Journalistförbundet vill värna det breda uppdraget. Public service är så mycket mer än nyheter och samhällsjournalistik. Till exempel underhållning som inte utgår från att det ska vara möjligt att sälja reklam.
Granskningsnämndens uppdrag
En annan fråga som direkt väckte debatt på torsdagen var frågan om granskningsnämndens utökade befogenheter och sanktionsmöjligheter. I direktiven heter det att utredningen ska ”lämna förslag på ökade möjligheter till granskning och sanktioner för granskningsnämnden, så att granskningen och sanktionerna kan omfatta hela public service-verksamheten.”
– Public service är redan idag hårt reglerat och granskat. Det är klart att det kan utredas hur granskningsnämndens beslut bäst kan presenteras på webben, men i övrigt ser jag inte behov av några nya sanktionsmöjligheter, säger Ulrika Hyllert.
Frågan om text utreds
Frågan om hur mycket text public service-bolagen publicerar på nätet har lyfts fram av branschorganisationen TU som en viktig fråga. Utredningen får i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt och vid behov lämna förslag på hur nyhetsuppdraget ska förtydligas när det gäller möjligheten att tillhandahålla text vid sidan av ljud och rörlig bild.
– Det är bra att frågan utreds eftersom det har funnits olika uppfattningar om vilken effekt detta får för de kommersiella medierna. Journalistförbundets utgångspunkt är dock att detta är en fråga som branschen bäst löser själva. Vi vill inte se ytterligare reglering av public service-bolagens verksamhet på nätet. Särskilt som de villkor som utredningen tar fram ska gälla under en lång tid framöver och det är svårt att förutse hur medielandskapet kommer att se ut i början av 30-talet.
Viktigt värna oberoendet
Även vissa andra innehållsvillkor kommer att bli föremål för utredningen, till exempel speglingsuppdraget och uppdraget rörande svenska språket.
– Partierna bakom Tidö-avtalet har sagt sig vilja värna public service-oberoende. Jag hoppas att det blir en ledstjärna när man formulerar innehållsvillkoren. Vi vill se villkor som ger public service ett stort handlingsutrymme för att värna oberoendet.
Journalistförbundet kommer att analysera dagens besked och noga följa utredningens arbete, för att bidra till att Sverige även fortsatt har ett starkt och oberoende public service.