– För frilansjournalister i Europa som idag har en väldigt svag förhandlingsposition är det här enormt viktigt. Det stärker möjligheten att arbeta för rimliga villkor och flytta fram positionerna. I Sverige har vi, i nutid, inte stött på den typen av invändningar som fack och frilansgrupperingar i andra länder varit med om, men självklart är det tryggt att ha de nya riktlinjerna i ryggen vid framtida förhandlingar. Det visar också att vi varit rätt ute när vi ansett att frilansar har rätt att agera kollektivt och gå samman för att kräva bättre villkor, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Journalistförbundet har idag ett frilansavtal tillsammans med Medieföretagen och även ett antal frilansavtal knutna till specifika företag.
Likställda med arbetstagare
Redan 1994 var frågan om det dåvarande Frilansavtalet uppe hos Konkurrensverket, så även Frilansrekommendationen. Kortfattat kan man säga att de kom fram till liknande slutsats som EU-kommissionen nu gör, att en övervägande andel av frilansarna var att betrakta som beroende uppdragstagare och därmed likställda med arbetstagare när det kommer till att förhandla om arbetsförhållanden.
– Precis som Ulrika säger visar det här att vi har varit rätt ute när vi har agerat kollektivt för frilansar. Nu får vi ytterligare skjuts framåt och behöver inte fundera lika mycket på om vi ägnar åt oss kartellbildning när vi försöker bedriva facklig verksamhet”, säger Journalistförbundets ombudsman Victoria da Silva, som har följt arbetet med riktlinjerna under flera år.
Relevanta exempel
I riktlinjerna finns även ett antal exempel på situationer där kommissionen inte skulle angripa kollektiva uppgörelser, där ett sådant exempel rör just en grupp frilansjournalister som gemensamt förhandlar upp ett arvode. I korthet kan man säga att det handlar om avtal som rör arbetsförhållanden. I det begreppet ingår mycket: ersättning, arbetstid och arbetsmönster, semester och ledighet, fysiska förhållanden, arbetsmiljö, försäkringar och social trygghet, samt regler för att upphäva kontrakt. Kommissionen kommer inte heller att invända mot kollektiva avtal som träffats av upphovsrättsinnehavare, eller mot avtal som är träffade i enlighet med annan EU-lagstiftning, som exempelvis upphovsrättsdirektivet.
Tagit till sig av problematik
– Det här är en fråga som EFJ arbetat mycket med i många år och det visar på att kommissionen har tagit till sig av den problematik som stora delar av våra kollegor i Europa har brottats med, vilket vi givetvis stöttar, säger Victoria da Silva, och fortsätter:
– Det enda som skulle kunna bli problematiskt för vår del är om det skulle bli en slags gråzon vad gäller arbetstagarbegreppet, eftersom vi har tydliga gränsdragningar i lagstiftningen för vem som räknas som anställd. Riktlinjerna får inte ha någon inverkan på vem som anses som arbetstagare eller uppdragstagare i Sverige, men vi ser inte den risken i det här läget.