1. Gör en plan
Att redan innan man börjar frilansa bestämma sig för om detta är sättet man ska jobba på i flera år framöver är så klart svårt, men det är ändå bra att sätta upp några ramar. Är du helt ny som frilans är det bra att satsa helhjärtat ett tag så att du verkligen kommer igång. Det går så klart också att frilansa vid sidan av ett annat jobb, men det kan också bli så att man inte riktigt får upp farten. Frågor du bör fundera på:
- Hur länge ska jag hålla på?
- Hur mycket pengar behöver jag dra in?
- Hur ska jag göra för att få uppdrag?
- När är det dags att utvärdera?
Ta gärna hjälp av frilanskalkylatorn för att se hur mycket du kan behöva dra in för att få verksamheten att gå runt.
2. Specialisera dig
Har du haft något annat yrke eller gått en utbildning i något helt annat än journalistik? Eller har du en hobby eller intresse som du kan mycket om? Då kan det vara utmärkta områden att fokusera på som frilans. Det många redaktörer vill ha är nämligen specialister med ordentliga kunskaper i olika ämnen. Konkurrensen är dessutom mycket större om du försöker sälja in mer allmänna förslag som vilken frilans som helst egentligen hade kunnat göra. Och även om det där smala ämnet kanske inte alltid lockar de största redaktionerna finns det många olika publikationer och uppdragsgivare som är specialinriktade.
3. Lär känna uppdragsgivaren
Innan du kontaktar en uppdragsgivare med ett förslag är det viktigt att du vet vilket material de brukar publicera och därför kan vara intresserade av. Att försöka sälja texter, foton eller inslag som vänder sig till fel målgrupp ger inte ett så bra intryck. Lyssna, titta och läs därför noga innan du hör av dig med förslag – då är chansen större att du träffar rätt med dina förslag.
4. Gapa inte efter för mycket i början
Som ny frilans kanske man tänker att man vill slå uppdragsgivaren med häpnad med briljanta idéer eller avslöjande reportage. Många redaktörer är dock försiktiga och vill helst inte lägga ut stora uppdrag på helt nya frilansar eller frilansar de inte arbetat med förut. Fundera därför på om det finns något mindre uppdrag som du tycker skulle passa den här uppdragsgivaren. Kanske ett mindre fotojobb eller ett kortare ljudinslag? När ni lärt känna varandra och jobbat ihop några gånger är det mycket lättare att föreslå att det blir du som ska göra det där stora uppdraget. Då har du dessutom bra koll på hur de jobbar och vilka saker de tycker är viktiga.
5. Lägg tid på dina förslag
Det kan tyckas att en bra idé säljer sig själv, men så är det inte riktigt. Redaktörer får många förslag så det gäller att du kan presentera din idé så tydligt att det går lätt att både förstå vad den handlar om och hur upplägget ser ut.
Ett bra förslag har en tydlig och säljande rubrik. Sedan beskriver du idén med fyra-fem meningar. Beskriv både vad jobbet går ut på och hur själva upplägget ska se ut. Det är ovanligt med idéstölder, men du behöver inte avslöja alla detaljer eller namn på personer som ingår i förslaget.
6. Förhandla arvode
”Hur mycket ska jag ta betalt?” är kanske den vanligaste frågan vi får i vår frilansjour. För att du ska känna dig nöjd efter din arvodesförhandling bör du utgå från några enkla principer:
- Du ska ta betalt för din tid. Arvodet ska inte utgå från antal foton, antal tecken eller antal minuter. Detta för att två uppdrag som är lika stora i omfattning kan ta väldigt olika tid att göra klart. Att till exempel ta porträtt på tre förutbestämda personer som alla befinner sig på samma plats tar mycket kortare tid än att hitta och sedan fota tre personer som ska exemplifiera något i en artikel. Det kan bli flera timmars research och säkert en del restid. Samma princip gäller så klart med radioinslag, texter och annat.
- Du ska ha en skälig timersättning. Om redaktören redan har ett fast arvode så kan hen inte pressa in hur mycket jobb som helst i det. Känner du att timarvodet blir alldeles för lågt, men arvodet ligger fast, så kan du kanske förhandla om uppdragets omfattning istället. Går det att göra telefonintervju istället för att träffas på plats? Kan du förhandla ner antalet foton du ska leverera? Vad är då en skälig timersättning? Här kan du ta vår Frilansrekommendation till hjälp. Den är ett riktmärke för frilansarvoden som är kopplat till en genomsnittslön för anställda reportrar och fotografer. Rekommendationen har tagit höjd för att du som frilans själv bekostar arbetsredskap, semester, försäkring och andra saker som arbetsgivaren bekostar om du skulle vara anställd.
- Var förberedd. Förutom Frilansrekommendation kan du också titta i Arvodesguiden där du ser vad andra frilansar tagit för arvode när de jobbat för olika uppdragsgivare. Du kan också räkna i vår Frilanskalkylator (där det går att se hur mycket ett arvodesförslag är värt. När du gjort det bör du räkna fram ett belopp som du inleder förhandlingen med. Men du bör också bestämma dig för en nedre gräns, det vill säga ett belopp du inte går under. Det är lätt att bli lite ställd i en arvodesförhandling om en uppdragsgivare erbjuder ett lågt arvode och då kan det vara bra att redan på förhand ha bestämt sig för lägsta acceptabla belopp.
7. Gör tydliga överenskommelser
När du och uppdragsgivaren kommit överens om ett uppdrag är det viktigt att ni också är överens om detaljerna och villkoren. Skicka därför ett bekräftelsemejl på arvode, deadline och uppdragets omfattning. Ibland gör en del redaktörer det, läs då noga igenom innan du bekräftar. Det här är en bra rutin att flera skäl: det är lättare att få struktur på ditt arbete om du har viktiga detaljer nedskrivna. Men framför allt är den här typen av underlag viktiga att ha om du och uppdragsgivaren blir oense eller om det händer något annat, till exempel en rekonstruktion eller en konkurs. Ju mer underlag du kan visa desto bättre är det.
8. Lämna i tid
Vad betyder det att lämna en dag eller två sent när man är en frilans som producerar så bra texter, bilder eller ljud? Det viktigaste är ju resultatet! Så kanske man tänker innan man själv suttit på redaktörsstolen med hundra olika trådar att hålla ordning på. Har man många bollar i luften är det stor sannolikhet att man hellre anlitar den frilans som lämnar det man kommit överens om i rätt tid än den som ständigt lämnar några dagar för sent.
Rent generellt underlättar det att vara enkel att samarbeta med som frilans. Visar det sig att intervjupersonen ställer in meddelar man redaktören det och har kanske också ett förslag på hur man kan lösa situationen. Som redaktör är det alltid bättre att få reda på i god tid före deadline om något ändras eller har gått snett än att det ska komma som en överraskning i absolut sista stund.
Inte frilansmedlem?
Ett frilansmedlemskap i Journalistförbundet innehåller en hel del fiffiga saker, som till exempel rådgivning och kurser hos Journalistförbundet Frilans. Om du redan är medlem som anställd kan du enkelt ändra ditt medlemskap till frilans, skicka ett mejl till medlemsregistret@sjf.se så löser vi det. Om du är studentmedlem eller inte medlem alls, så kan du läsa mer och ansöka om frilansmedlemskap här. Avgiften beror på hur mycket du tjänar, och en del av den är avdragsgill.