Journalistförbundet har yttrat sig över utredningen ”Avgifter för information i elektronisk form (SOU 2020:82). Utredningens förslag innebär att det införs en skyldighet att ta betalt vid utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form. Idag finns inte någon sådan skyldighet vilket gör att kostnaden varierar kraftigt mellan olika myndigheter. Utredningen föreslår att en avgift ska tas ut med 125 kronor för den tionde filen och med 5 kronor per fil därutöver.
– Vi på Journalistförbundet har länge efterfrågat ett mer enhetligt system för myndigheternas prissättning vid utlämnande av allmänna handlingar digitalt. Vid en första anblick kan förslaget framstå som transparent och förutsägbart, men vi ser flera problem med förslaget, säger Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Vi avstyrker regeringens förslag
Enligt Journalistförbundet öppnar förslaget upp för godtycke eftersom myndigheterna ges stora friheter att själva bestämma hur begreppet ”fil” ska definieras i det enskilda fallet. Systemet riskerar också att bli dyrt för den som begär ut många handlingar i syfte att granska en myndighet. De möjligheter att tillämpa särskilda regler som föreslås för att motverka överuttag av avgifter är enligt Journalistförbundet inte tillfredställande. Detta sammantaget gör att Journalistförbundet avstyrker utredningens förslag.
Avgiftsfrihet som huvudregel
Förbundet förespråkar att regeringen istället överväger att införa avgiftsfrihet som huvudregel. Det finns stora strukturella och demokratiska fördelar med avgiftsfrihet som modell, enligt Ulrika Hyllert.
– Om avgiftsfrihet infördes skulle incitamenten att effektivisera och digitalisera utlämnande av allmänna handlingar hos myndigheterna öka betydligt. En avgiftsfrihet skulle också få en demokratisk effekt eftersom det inte på samma sätt som idag skulle utesluta resurssvaga grupper från möjligheten att ta del av allmänna handlingar, säger Ulrika Hyllert.
Oskäliga summor
I Journalistförbundets remissvar lyfts ett exempel som är hämtat från förbundets medlemsrådgivning. I det aktuella fallet hade en journalist vänt sig till en myndighet och begärt ut skickade och mottagna mejl till två av myndighetens tjänstemän de senaste 90 dagarna. I den ena tjänstemannens fall handlade det om cirka 9300 mail och i den andra tjänstemannens fall cirka 5300 mail. Den totala kostanden för filerna var enligt myndigheten 14600 kronor. Journalistförbundet konstaterar i remissvaret att om myndigheten istället hade tillämpat den kostnadsmodell som föreslås i utredningen, det vill säga 5 kronor per fil, hade den totala kostnaden landat på över 70000 kronor, vilket enligt Journalistförbundet får anses uppenbart oskäligt.
– Vi ser en risk för att förslaget kan leda till att det bli väldigt dyrt att genomföra större granskningar av myndigheter. Om regeringen väljer att gå vidare med utredningens förslag föreslår vi därför att kostanden per fil bör vara betydligt lägre, till exempel 1 krona per fil. Det skulle motivera myndigheterna att använda mer kostnadseffektiva system för filöverföring, samtidigt som det skulle motverka att större granskningar av myndigheternas verksamhet blir oskäligt dyra att genomföra, säger Ulrika Hyllert.
Risk för minskad insyn
Journalistförbundet delar generellt den bild av rättsläget som beskrivs i utredningen. Journalistförbundet är dock kritiskt till att utredningen inte tagit större hänsyn till hur reglerna tillämpas i praktiken, vilket får antas bero på att utredningen i princip uteslutande lyssnat på myndigheterna när de inhämtat information om tillämpningen.
– Vi hoppas att regeringen i det fortsatta lagstiftningsarbetet ska ta hänsyn till de synpunkter som kommer in från oss som begär ut allmänna handlingar. Om inte kommer vi att få regler som ser bra ut på pappret, men som i praktiken minskar insynen i den offentliga verksamheten. Det vore att göra demokratin en björntjänst, säger Ulrika Hyllert.