Det första du ska göra om du vill minska risken att bli utan betalning är att se över och strukturera din fakturering.
- Se till att dina fakturor är tydliga och korrekta. Är du osäker på vad som ska finnas med kan du läsa vår guide.
- Fakturera alltid direkt när uppdraget är slutfört. Vänta aldrig.
De här två åtgärderna kan också spela stor roll om din uppdragsgivare går i konkurs eller går in i en rekonstruktion. Har du gjort många jobb och inte fakturerat för dem riskerar du att få väldigt lite eller inget betalt alls. Är dina fakturor dessutom otydliga kan det också uppstå frågetecken kring dem.
Mänskliga faktorn
Men i de flesta fall är det inte konkurs eller rekonstruktion som ligger bakom sen betalning. Det handlar ofta om den mänskliga faktorn. Även här är det så klart viktigt att du har rätt uppgifter på din faktura. Du kan också se till att det kostar för uppdragsgivaren att betala sent.
Här är några begrepp som är bra att känna till. Du kan också läsa mer i vår faktureringsguide.
- Dröjsmålsränta. Om dina kunder inte betalar i tid har du enligt räntelagen rätt att ta ut dröjsmålsränta, från förfallodagen. Dröjsmålsränta debiteras på en separat faktura när betalningen kommit in.
Dröjsmålsräntan beräknas på hela beloppet, inklusive moms. Har du i förväg avtalat om kortare betalningstid än 30 dagar har du rätt ta ut dröjsmålsränta från den avtalade förfallodagen. Annars gäller rätten till dröjsmålsränta först från 30 dagar efter fakturadatum, även om fakturans förfallodatum infaller tidigare.
- Förseningsersättning. Om du har rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen har du också rätt att debitera en förseningsersättning på 450 kronor, oavsett vilket belopp den ursprungliga fakturan har. Du tar ut förseningsersättningen på samma faktura där du debiterar dröjsmålsräntan. Du behöver inte ha avtalat om förseningsersättningen i förväg, och inte heller ens ange på fakturan att den utgår vid försenad betalning.