Arbetsmiljö för frilansar

Publicerad 7 maj 2018

Som frilans är det extra viktigt att du själv tänker på din arbetsmiljö, eftersom du är din egen arbetsgivare och ditt eget skyddsombud. Lägg därför in arbetsmiljö som en återkommande koll i din planering.

För anställda journalister har arbetsgivaren ett stort ansvar när det gäller arbetsmiljön. Som frilans hamnar mycket av det här ansvaret på ditt eget bord. Därför är det viktigt att du funderar en del på hur din arbetsplats är utformad och vilka risker som du möter under dina uppdrag. Att skapa en bra arbetsmiljö lönar sig längden – både för ditt företag och din hälsa. 

Det finns dock vissa situationer när du omfattas av uppdragsgivarens ansvar. Om du arbetar i uppdragsgivarens lokaler har denne ett så kallat rådighetsansvar för dig, och ska se till att lokalerna är säkra ur arbetsmiljösynpunkt. Om du utför arbete för en uppdragsgivare utanför dennes lokaler – till exempel om du som frilansande fotograf följer med en reporter ut på ett uppdrag – ska du som frilans samverka kring säkerhet och arbetsmiljö med din uppdragsgivare. Det kan till exempel handla om att samråda kring behovet av skyddsutrustning eller kring vilka rutiner som gäller i fall en potentiellt farlig situation skulle uppstå.

Utforma arbetsplatsen rätt

Som frilans tillbringar du oftast många timmar framför din dator. Att anpassa arbetsplatsen på det ultimata sättet är en egen vetenskap. Men det finns några enkla saker alla kan göra, oavsett förkunskaper eller hur mycket tid du har.

1. Arbetsställning

Viktigast här är att du har en ordentlig arbetsplats där du kan röra på dig och variera din arbetsställning. Att både kunna jobba stående och sittande är bra. Som frilans är det mysigt att kunna arbeta på café eller kanske sjunka ner i soffan hemma. Det är inga problem att gör det då och då, men det sliter på nacke, rygg och axlar om du allt för ofta sitter framåtlutad eller inte har tillräckligt med utrymme.

2. Dator och skärm

I dag arbetar allt fler frilansar enbart med bärbar dator. Och det är inte så svårt att förstå. Den är liten, smidig och lätt att ta med. Med som arbetsredskap är den i längden inte så skonsam. Både skärmen och tangentbordet är små och skärmen hamnar ofta för långt ner vilket kan ge nackvärk. En lösning är att använda olika laptopstöd och använda ett externt tangentbord. En annan är att minimera tiden vid den bärbara datorn och köpa en dockningsstation med en stor skärm.  

3. Ergonomiska hjälpmedel

Det finns många hjälpmedel för sig som vill förbättra tiden framför datorn: allt från höj- och sänkbara skrivbord till ergonomiska tangentbord och olika typer av alternativ till den traditionella datormusen. Det finns många butiker som är specialinriktade på just ergonomi, de kan hjälpa dig på vägen.

4. Belysning

Belysningen vid din arbetsplats är en av de viktigaste faktorerna för en god arbetsmiljö. Är belysningen dålig kan det leda till att du vrider kroppen eller huvudet för att se bättre, vilket i sin tur kan leda till spänningar i nacke, skuldror och rygg. Tänk därför på:

  • Varken dagsljus eller belysning ska skapa reflexer eller bländning i bildskärmen.
  • Dagsljuset bör komma från sidan
  • Hela arbetsytan ska vara bra belyst. Den upplysta skärmen är ofta enkel att läsa ifrån, men tänk på att du ofta gör andra saker också: till exempel bläddrar i papper eller skriver något i ett block.

Säkerhet inför farliga uppdrag

Vissa uppdrag är farligare än andra: det kan handla om allt från att bevaka en våldsam demonstration eller ta sig i närheten av en skogsbrand till att åka till ett osäkert område utomlands. Oavsett vilken typ av uppdrag det handlar om är det viktigt att du gör en säkerhetsbedömning.

Här är några frågor du borde ställa dig inför uppdrag du tror kan bli farliga:

  • Går uppdraget att göra på något annat sätt? Måste jag till exempel befinna mig på plats? 
  • Finns det möjlighet att samarbeta med någon, så att jag inte är ensam?
  • Vad gör jag om något går snett? Vem kontaktar jag? Hur kan jag ta mig från platsen om något händer?

Du kan också förbereda dig inför uppdraget genom att:

  • Diskutera uppdraget med uppdragsgivaren utifrån frågorna ovan. De kanske kan hjälpa dig. 
  • Se till att någon vet var du är och vem du ska träffa. 
  • Se över dina försäkringar. 

Det är viktigt att komma ihåg att din uppdragsgivare inte har samma formella ansvar för din säkerhet och arbetsmiljö som de skulle ha haft för en anställd. Det spelar ingen roll om du utför arbetet på deras uppdrag eller om du sålt in en egen idé. De flesta seriösa uppdragsgivare anser dock att din säkerhet är en fråga som berör även dem och det är viktigt att du diskuterar säkerhetsaspekten med dem. Men det finns också exempel på uppdragsgivare som anser att situationen på en viss plats är för farlig för dem att ansvara för, men som sedan tillägger "men om du kommer hem med något köper vi gärna". Här gäller det att fundera på vilka uppdragsgivare som arbetar seriöst med säkerhetsfrågor och vilka som inte vill ta något ansvar.

Utför du ett större eller längre uppdrag kanske du kan få samma typ av säkerhetsutbildning inför uppdraget som uppdragsgivarens anställda skulle ha fått. Märker du efter kontakt med uppdragsgivaren helt okunnig och ointresserad av din säkerhet så kanske det ger dig en föraning om hur du skulle bli behandlad om olyckan skulle vara framme. 

Hot och hat

Som frilans kan man lätt känna sig ensam om man möts av hot eller hat i yrkesrollen. Precis som för anställda gäller här att du ska vända dig till polisen om du känner dig hotad eller trakasserad. Det kan också vara bra att antingen kontakta någon av dina fackliga företrädare eller ringa Frilansjouren om du vill få stöd och hjälp.

Vi rekommenderar också att du kontaktar din uppdragsgivare om hoten kommit i samband med ett speciellt uppdrag för en viss uppdragsgivare. Även om de formellt inte ansvarar för din arbetsmiljö, är det viktigt att de får information om vad som har hänt.

Här kan du läsa mer om Journalistförbundets arbete mot hot och hat.

Stress och psykosocial arbetsmiljö

Många frilansar vittnar om att deras tillvaro styrs av ekonomisk stress. Uppdragsgivarna förväntar sig mer material på kortare tid, ofta för mindre pengar. Som frilans är det lätt att hamna i en rävsax: lägger man ner för mycket tid på ett jobb blir det olönsamt, men det är svårt att svälja yrkesstoltheten och lämna ifrån sig material man inte är helt nöjd med. Men det är viktigt att komma ihåg att du är ditt företags viktigaste resurs, så att slita ut sig för låga arvoden är ingen hållbar affärsidé i längden. Det här är en svår balansgång och det är viktigt att du tar tecken på stress och utmattning på allvar. 

Många frilansar sitter hemma och arbetar och då är det lätt att ibland känna sig ensam och maktlös. Här är det viktigt att komma ihåg att det finns många andra frilansar i liknande situation. En lösning är att flytta in på ett frilanskontor, då får man kollegor som dessutom kan fungera som bollplank eller någon att göra jobb tillsammans med. Det finns också många olika grupper på Facebook för frilansar. Varför inte efterlysa andra hemmajobbare som kan träffas då och då? Man kan också kontakta sin frilansklubb och ta initiativ till after work eller andra sociala aktiviteter.

En annan väg att gå om du känner att kraven från din uppdragsgivare pressar dig på ett orimligt sätt med för korta deadlines eller ständiga tilläggsbeställningar på redan överenskomna uppdrag, är att kontakta arbetsplatsklubben på företaget. För även om arbetsgivaren formellt inte har ansvar för din arbetsmiljö kan klubben ta upp frågan. Om företaget behandlar frilansar på ett helt orimligt sätt kan de åtminstone ta upp frågan och försöka påverka från sitt håll. 

 

Senast ändrad 25 maj 2018