Journalistförbundet har tagit del av betänkandet ”Stärkt insyn i politiska processer” (SOU 2025:52) och lämnat ett remissvar med fokus på den del av utredningen som rör insyn i kontakterna mellan politiska beslutsfattare och aktörer som vill påverka beslut.
Journalistförbundet delar utredningens slutsats att offentlighetsprincipen inte alltid ger fullständig insyn i riksdagsledamöters arbete, särskilt då vissa e-postmeddelanden till partiföreträdare inte betraktas som allmänna handlingar. Förbundet ser behov av att ytterligare analysera hur offentlighetsprincipen fungerar i praktiken och utesluter inte att det kan finnas skäl att utvidga dess tillämpning för riksdagsledamöter.
– Det är tydligt att dagens offentlighetsprincip inte alltid räcker för att belysa riksdagsledamöternas kontakter. Här krävs en djupare analys och en diskussion om utvidgat tillämpningsområde, säger Journalistförbundets ordförande, Ulrika Hyllert.
Ett första steg
Journalistförbundet noterar att den föreslagna regleringen endast utgör ett första steg på ett område som idag helt saknar reglering. Förbundet anser att nivån i flera frågor är låg, bland annat vad gäller vad som ska registreras, politikernas ansvar och möjligheten till sanktioner.
– Vi ser en risk att det nya förslaget blir tandlöst. Om reglerna inte efterlevs, finns det en uppenbar risk att vissa aktörer undviker att lämna in fullständiga redovisningar, säger Ulrika Hyllert.
Förbundet betonar vikten av att den nya regleringen utvärderas noggrant och att ett striktare regelverk övervägs om det visar sig att systemet missbrukas.
Viktiga undantag
Vidare delar Journalistförbundet utredningens bedömning att journalistiska kontakter med politiker inte utgör påverkanskommunikation och därför inte omfattas av lagen. Samtidigt ser förbundet en risk för konflikt mellan den nya uppgiftsskyldigheten och meddelar- och anskaffarfriheten samt efterforskningsförbudet i mediegrundlagarna.
– Det är helt avgörande att det framgår tydligt i lagtexten att såväl journalister som deras källor omfattas av mediegrundlagens skydd och därför är undantagna från skyldigheterna i den nya lagen, säger Ulrika Hyllert.
Journalistförbundet vill se att undantaget för kontakter som omfattas av meddelar- och anskaffarfrihet tydligt skrivs in i den nya lagen.