Måndag 25 maj träffade vi representanter för försvarsdepartementet, justitiedepartementet och kulturdepartementet för att framföra våra synpunkter.
– Det var ett bra möte, men vi fick inte några löften om förändring, säger Ulrika Hyllert.
Fler medieföreträdare deltog
Från Tidningsutgivarna deltog juristerna Per Hultengård och Jan Fager och från Journalistförbundet ordförande Ulrika Hyllert samt jurist Tove Carlén. Chefredaktörerna Marcus Ekdahl från Helsingborgs Dagblad och Victor Fridén från Borås Tidning var också med. Tillsammans lyfte gruppen olika exempel på hur dåligt lagen fungerar.
– Bland annat berättade vi om två uppmärksammade fall där journalister åtalats och dömts. Ett av dem är Siljan News reporter Nisse Schmidt som fotograferade Tullverkets tillfälliga modulhus i Idre, berättar Ulrika Hyllert.
Byggnaden var sedan i juli 2024 ett skyddsobjekt med avbildningsförbud, något Nisse Schmidt inte var medveten om. Han hade fotograferat byggnaden tidigare, innan den blev ett skyddsobjekt, och eftersom han fotograferade byggnaden på avstånd såg han inte skyltarna. Han dömdes för brott i Hovrätten.
Rättegång i sommar
Ett annat fall gäller Eigil Söderin, reporter på ETC. Han filmade ingången till tingsrätten – vilket är tillåtet – för att dokumentera, då det fanns risk för att det skulle uppstå en hotfull situation. Men det närliggande Kronobergshäktet är skyddsobjekt med avbildningsförbud, och det kom med på filmen även om det inte var avsikten. Rättegång hålls nu i sommar.
Det finns fler orimliga situationer där journalister riskerar att bli brottslingar, till exempel om man livesänder eller fotograferar från en demonstration eller annan händelse av allmänintresse och det råkar ligga ett skyddsobjekt i bakgrunden. Då riskerar den som håller i kameran att begå ett brott.
– Vi kommer fortsätta arbeta för en förändring av lagen och departementen har nu flera exempel på problem som lagen ställer till med. Vi har även framfört förslag på lösningar, säger Ulrika Hyllert.
Här är en del av dessa förslag, som framförts ihop med TU:
- Skyddsintresset kan balanseras mot yttrande- och informationsintresset. Exempelvis genom att ett försvarlighetsrekvisit införs, där överträdelse av ett fotograferingsförbud inte ska vara brottslig om överträdelsen ägde rum i en journalistisk verksamhet.
- Det straffbara området kan avgränsas, så att det inte omfattar återgivanden där skyddsobjektet spelar en underordnad roll och inte är huvudmotivet.