(På bilden: David Hylander, DI, med snittlönen för män och Malin Gotlin, SVT, med snittlönen för kvinnor.)
Enligt Medlingsinstitutets lönerapport 2023 uppgick kvinnolönen för tjänstemän i privat sektor till 85,1 procent av manslönen.
Men om man tittar på Journalistförbundets statistik över, enligt personnumret, kvinnors och mäns löner ser det annorlunda ut. För 2024 uppgår medlemmarnas snittlön för kvinnor till 98,8 procent av snittlönen för män.*
- *Snittlönen för kvinnor på kollektiv nivå, samtliga avtal 2024: 45239 kronor
- *Snittlönen för män på kollektiv nivå, samtliga avtal 2024: 45800 kronor
"Ovanligt med missgynnande"
Det finns några mindre skillnader mellan de olika kollektivavtalsområdena. Störst skillnad är det på tidskriftsområdet med 95,3 procent och minst skillnad på public service med 98,9 procent. På bemanningsområdet ligger kvinnosnittlönen över manssnittlönen och utgör 103 procent av manslönen.
– Den enda slutsatsen man egentligen kan dra är att det sannolikt är mycket ovanligt med ett systematiskt missgynnande av kvinnor på Journalistförbundets avtalsområden, säger Karolina Tolstav, biträdande förhandlingschef på Journalistförbundet, och fortsätter:
– Men diskriminering sker sällan på kollektiv nivå, det drabbar individer på de olika företagen och får ekonomiska effekter under hela livet, först som yrkesarbetande och sedan som pensionär.
Viktig medvetenhet
Grunden till jämställda löner är att arbetsgivaren är medveten om lönesättningen både vid nyrekryteringar och när medarbetare byter tjänst inom företaget, men klubbar och sektioner har en mycket viktig roll att spela för att arbetsgivaren ska upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor.
David Hylander är klubbordförande på Dagens Industri. Han upplever att det som gjort positiv skillnad där är att cheferna nu är medvetna. Det finns en ambition om att ha jämställda löner och man jobbar aktivt med att lyfta kvinnor till chefsroller.
– Klubben har haft en mångårig dialog med arbetsgivaren och pushat på. Vi har varit med och sett till att de inte kunnat vara bekväma med hur det varit.
Det är förbjudet att diskriminera kvinnor lönemässigt och arbetsgivaren ska varje år genomföra en lönekartläggning för att hitta och korrigera lönediskriminering. I arbetet med lönekartläggningen ska den lokala klubben samverka med arbetsgivaren och har rätt att få den information som krävs för att aktivt kunna delta i arbetet. Här ska alla klubbar och sektioner som behöver stöd och råd från Journalistförbundet centralt kunna få det.
Malin Gotlin är sektionsordförande på SVT Örebro. Klubben och sektionen har ett väl inarbetat lönearbete.
– Vi har en öppen löneklubb och informerar om löneläget lokalt. Vi hjälper och peppar medlemmar att förhandla. Vi har också ögonen på orättvisa löner lokalt så de kan lyftas centralt när det är dags för den årliga revisionen, säger Malin Gotlin.
Klubbar och sektioner har viktig roll
– Löneprocessen är också en kontrollstation för jämställda löner som många klubbar och sektioner använder sig av, både i det inledande mötet med arbetsgivaren och i löneförhandlingen. I den löneenkät som gick ut hösten 2024 var det ett antal klubbar och sektioner som särskilt nämnde att de hade lyft frågan om skillnader mellan kvinnors och mäns löner, säger Karolina Tolstav, och fortsätter:
– Den stora delen av Journalistförbundets arbete med jämställda löner utförs av förbundets klubbar och sektioner ute på de olika företagen – och detta arbete bidrar utan tvekan till att journalistlönerna är så pass jämställda som de är.