– Det är viktigt att vi inte får en reglering som rycker undan mattan för journalistiska granskningar av till exempel korruption och organiserad brottslighet. Att journalister kan använda söktjänster är i vissa fall en förutsättning för den typen av granskningar, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Det var på onsdag eftermiddag utredningen Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75) presenterades och överlämnades till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredningen hade i uppgift att utreda behovet av att ändra grundlagen för att möjliggöra reglering av vissa databaser. Det handlar omdatabaser som har grundlagsskydd och som därför inte omfattas av bestämmelserna om dataskydd i GDPR.
Utredningen har tittat på olika typer av söktjänster, dels rättsdatabaser, vilket är en fråga som varit föremål för utredning tidigare, dels söktjänster med harmlösa uppgifter som till exempel adressuppgifter. Utredningens förslag innebär att det införs ett generellt undantag i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det kommer ur grundlagshänseende inte spela någon roll om det handlar om känsliga eller harmlösa uppgifter.
– Det handlar om ett stort ingrepp i grundlagarna. De tidigare utredningarna på området har försökt reglera frågan genom så små ingrep som möjligt i grundlagen. Nu har utredaren tagit fram yxan och kapat bort en rejäl bit av grundlagsskyddet, säger Ulrika Hyllert.
Undantaget innebär att söktjänster ska kunna förbjudas om ”offentliggörandet innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet”. Vid den bedömningen ska personuppgifternas karaktär, omfattningen av offentliggörandet och syftet med offentliggörandet beaktas.
– Problemet med en så vid bestämmelse är att det blir för enkelt för lagstiftaren att begränsa yttrandefriheten genom vanlig lag, utan att det krävs grundlagsändring. Även om det parlamentariska läget just nu inte talar för att lagstiftaren skulle begränsa traditionella mediers möjlighet att publicera uppgifter öppnar det upp för det om Sverige skulle gå i en mer auktoritär riktning, säger Ulrika Hyllert.
Utredningen lägger fram tre olika alternativ på hur regleringen av söktjänsterna skulle kunna se ut. Journalistförbundet kommer nu att analysera de olika alternativen och lämna synpunkter på förslagen i sitt remissvar på utredningen.
– Det är viktigt att vi inte får en reglering som rycker undan mattan för journalistiska granskningar av till exempel korruption och organiserad brottslighet. Att journalister kan använda söktjänster är i vissa fall en förutsättning för den typen av granskningar, säger Ulrika Hyllert och tillägger:
– Det finns en bild av att det finns goda förutsättningar för journalister att arbeta i länder som inte har samma öppenhet som Sverige. Jag förstår inte var de uppgifterna kommer ifrån. Det är inte den bilden jag får när jag pratar med kollegor i våra nordiska grannländer till exempel.