Debattartikeln är publicerad i tidningen Journalisten 3 maj 2023
I år är det 30 år sedan pressfrihetsdagen första gången utropades av FN:s generalförsamling. Sedan dess uppmärksammas pressfriheten den 3 maj varje år, världen över. Det är ett tillfälle att hedra de kollegor som gjort stora uppoffringar för allas vår yttrandefrihet. Det är också en dag då vi påminner politiker och andra makthavare om deras skyldighet att värna pressfriheten.
Behovet av pressfrihetsdagen har aldrig varit större under de 30 år som gått. Vi vet att demokratin är på tillbakagång inte bara i världen i stort, utan också i Europa. Den forskning som V-dem institutet vid Göteborgs universitet har gjort visar att autokratierna (stater där den politiska makten ligger hos en person) breder ut sig. Under de senaste 20 åren har andelen människor i världen som bor i autokratier ökat från 46 % till hela 72 %.
Temperaturmätare på ett lands demokrati
Forskningen visar också att pressfriheten är bland de första demokratiska hörnpelarna som nedmonteras ner när ett land går från demokrati till autokrati. Pressfriheten kan därför ses som en temperaturmätare på hur hotad demokratin är i ett land. I Eritrea blev detta tydligt när Dawit Isaak år 2001 greps för att ha publicerat oberoende journalistik i tidningen Setit. Han sitter fortsatt fängslad utan rättegång 21 år senare.
Kina och inte minst Hong kong är också exempel på hur snabbt det kan gå att helt vända yttrandefriheten ryggen. År 2015 kidnappades förläggaren Gui Minhai från sin semesterbostad i Thailand och sitter sedan dess fängslad i Kina. Orsaken: hans utgivning av regeringskritiska böcker på förlaget i Hong kong. Både Dawit Isaak och Gui Minhai är svenska medborgare. Trots det har Sverige inte lyckats att på diplomatiskt väg ge varken Dawit Isaak eller Gui Minhai det stöd som de förtjänar och än mindre lyckats få dem frigivna.
Pressfriheten är hotad också i Sverige
Vi ser tydligt hur pressfriheten är hotad också här hemma i Sverige. Journalister grips och förs bort av polis utan några rimliga förklaringar. Journalister hotas och hatas på ett sätt som gör att många journalister undviker att bevaka vissa ämnen. Public service-företagens finansiering, oberoende och existensberättigande ifrågasätts av företrädare för Sveriges näst största parti och andra politiker är inte sena att hänga på. Offentlighetsprincipen – allmänhetens och journalisternas möjlighet till insyn i hur den politiska makten utövas – monteras ner bit för bit. Lagar vars syfte är att skydda Sveriges säkerhet, men som samtidigt rycker undan mattan för pressfriheten, införs utan att hänsyn tas till oss som står upp för det fria ordet.
Pressfriheten är en vital del av vår demokrati
Hur kunde det bli såhär? Och kanske ännu viktigare: hur gör vi för att vända utvecklingen? Vi i Journalistförbundet kommer att fortsätta kämpa för pressfriheten i världen och här hemma. Men det räcker tyvärr inte – politikerna måste vakna. Pressfriheten är en vital del av vår demokrati. Om vi ständigt offrar den för att uppnå andra syften - bekämpa terrorism, stoppa spioneri, lagföra gängkriminella eller bara vinna röster till nästa val – då är risken stor att Sveriges 10,5 miljoner invånare till slut också kommer att räknas till de många människor i världen som bor i en autokrati. Att vi har haft demokrati så länge att ingen längre minns något annat betyder inte att vi är immuna mot auktoritära krafter, kanske är det snarare tvärt om.
Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet