Hur har forskningen genomförts och vilken forskningsfråga har du undersökt?
– Materialet för studien bygger på en enkät som genomfördes vid årsskiftet 2020/2021 och som besvarades av medlemmar i Journalistförbundet. Studien har undersökt hur svenska journalister upplever de rättsliga förhållandena vid utsatthet för olagliga former av näthat. För att besvara frågan har drygt 1 000 öppna enkätsvar analyserats i vilket respondenterna har utvecklat sin syn på de rättsliga förutsättningarna. De öppna enkätsvaren har i sin tur kategoriserats utifrån en flervalsfråga om företeendet till rättsväsendet.
Vilka är de viktigaste slutsatserna?
– Den tydligaste slutsatsen var att förtroendet till rättsväsendet är lågt. Vi såg att journalister efterfrågade bättre teknisk kompetens, resurser och prioritet inom rättsväsendet för att hantera nätrelaterade brott. Det fanns även en ömsesidig relation mellan normaliseringen av utsatthet inom journalistyrket och rättssystemets åtagande att erbjuda skydd. Många ansåg helt enkelt att journalisters utsatthet inte togs på tillräckligt stort allvar, delvis eftersom det anses som något journalister bör stå ut med i utförandet av sitt jobb och delvis eftersom nätrelaterade brott inte prioriteras lika mycket som om det hade förekommit i den fysiska världen.
– En annan intressant slutsats som drogs var att ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande från rättsväsendet är avgörande för att journalister ska ha förtroende och vilja rapportera om brott. Om journalister blir behandlade professionellt och åklagare och polis tar deras situation på allvar, så har det en positiv inverkan på deras förtroende oavsett utgången av ärendet.
Har du någon rekommendation till polis och övriga rättsväsendet när det gäller att hantera brott mot journalister?
– Med tanke på att det finns en tydlig avsikt att tysta journalister som företräder mer traditionella medier och att detta genomförs med framgång bör rättsväsendet ta problematiken på allvar och se den ur ett samhälleligt perspektiv. Det handlar om att skydda yttrandefriheten för en yrkesgrupp som är avgörande för demokratin. För att säkerställa journalisters trygghet och frihet bör man öka sitt förtroende genom att jobba mer effektivt med gällande lagstiftning, förändra attityder och normer samt öka kunskapen kring deras utsatthet. Studien visar tyvärr att rättsväsendet inte fullt ut lever upp till sin beskyddande roll.
Det här är ju en del av ett större forskningsprojekt, kan du berätta något mer om vilka frågor ni ska titta på framöver?
– Det stämmer. Jag arbetar med min avhandling inom ramen för detta forskningsprojekt. Just nu har jag en artikel som är under granskning i en akademisk tidskrift. Den baseras på en analys av otrevligt språkbruk, såsom hot, kränkningar, oförskämt ifrågasättande, förolämpningar och allmän kritik, mot svenska journalister på Twitter, samt hur journalister själva använder ett språkbruk som främjar polarisering och ett aggressivt samtalsklimat. Dessutom har jag en ytterligare artikel på gång som kortfattat baseras på en intervjustudie med mediechefer, ansvariga utgivare och chefredaktörer, och undersöker nyhetsorganisationers inställning till att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö för journalister som har utsatts för olika typer av trakasserier online.