Stockholms tingsrätts dom gäller den prisbelönta SVT-dokumentären Vaccinkrigarna som sändes i SVT i december 2020. En person som intervjuades i dokumentären väckte talan mot staten och menade att staten hade överträtt hennes rättigheter enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter.
SVT har självständig ställning
Den första frågan som domstolen tar ställning till är om staten ansvarar för SVT:s agerande gentemot intervjupersonen. Domstolen kommer dock fram till att så inte är fallet.
– Det är en viktig slutsats eftersom det är angeläget att SVT i egenskap av ett oberoende public service-bolag har en självständig ställning i förhållande till staten, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Wallraff som arbetsmetod
Domstolen bedömer sedan om staten åsidosatt sina förpliktelser gentemot intervjupersonen genom att inte erbjuda ett tillräckligt starkt skydd för den personliga integriteten när det gäller den typen av arbetsmetoder som journalisterna bakom dokumentären använt. Det handlar om wallraffande, det vill säga att de utgett sig för att vara någon annan i syfte att få information, samt användandet av dold kamera.
Problematiskt för pressfriheten
Domstolen anser att det saknas en mekanism där intervjupersonens rätt till privatliv kan vägas mot journalisternas yttrandefrihet, i syfte att bedöma om ingreppet varit försvarligt. Rätten menar att det självreglerande systemet inte räcker i det hänseendet och att Sverige därför inte lever upp till Europakonventionen.
– Det finns en lång tradition i Sverige av att värna tryck- och yttrandefrihet och vi har en stark anskaffarfrihet som är grundlagsskyddad. Domen är en tingsrättsdom, men skulle vi få en hovrättsdom som går i samma riktning vore det ytterst problematiskt för journalisters möjligheter att bedriva granskande journalistik och i förlängningen för pressfriheten i Sverige, säger Ulrika Hyllert.
Yrkesregel om dold kamera finns
I domen görs en bedömning av möjligheterna för intervjupersoner att få journalisters arbetsmetoder granskade. Journalistförbundet har en yrkesetisk nämnd dit personer kan vända sig när de anser att en journalist agerat på ett sätt som strider mot yrkesreglerna. En av Journalistförbundets yrkesregler, nummer 11, handlar om användning av dold kamera:
"Dold kamera och annan dold inspelning, som görs i syfte att publiceras, bör användas endast i undantagsfall, efter noga övervägande och när en journalistisk bedömning gjorts att informationen inte går att få på annat sätt. Före publicering ska de berörda så långt det är möjligt informeras om att den dolda inspelningen skett och varför den gjorts."
Yrkesregeln tillkom efter att Yrkesetiska nämnden 2013 fått in anmälningar mot serien Fuskbyggarna i TV4 som använde dold kamera som ett stående inslag i programmen. Detta var något som nämnden var kritisk till eftersom det inte gjordes någon avvägning i det enskilda fallet av behovet av att använda dold kamera. I yrkesreglerna finns det också en bestämmelse om att journalister ska visa hänsyn till ovana intervjupersoner och när nämnden får en anmälan prövar nämnden anmälan mot samtliga yrkesregler.
Medieetiska systemet – en helhet
Journalistförbundets yrkesetiska nämnd och bedömningen av en journalists arbetsmetoder ska ses som en del i ett system. Det är ett komplement till den bedömning som görs av Medieombudsmannen när det gäller själva publiceringen och dess konsekvenser och eventuella publicitetsskador.
– Det medieetiska systemet måste ses som en helhet när det gäller möjligheten att som enskild få upprättelse. Bryter du ut en enskild yrkesregel som den om dold inspelning kan det framstå som att möjligheterna till prövning är små, men vi anser att det finns ett välfungerande självreglerande system som sammantaget ger den enskilde ett starkt skydd, säger Ulrika Hyllert.
Försiktighet alltid viktigt
Journalistförbundet kommer att analysera domen och vilka konsekvenser domstolens tolkning av Europadomstolens praxis får för Journalistförbundets verksamhet på det medieetiska området.
Domstolen slår fast att inspelningarna inte på något sätt är olagliga och enligt Journalistförbundet finns det ingen anledning att sluta använda wallraffande eller dold inspelning som arbetsmetod. Som alltid är det dock något som ska användas med stor försiktighet och efter noga övervägande.