– Estonia-olyckan är en fruktansvärd katastrof och att offren och deras anhöriga förtjänar vår största respekt. Samtidigt finns det ett värde i att omständigheterna kring olyckan kan utredas, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Hovrätten skriver i sin dom att de bakomliggande syftena med Estonialagens straffbestämmelse anses väga klart tyngre än det journalistiska intresset.
– Det är beklaglig att hovrätten går på tingsrättens linje. Jag hade önskat att hovrätten hade lagt större vikt vid de journalistiska motiv som låg bakom, säger Ulrika Hyllert.
Hovrätten skärper straffet
Det journalistiska motivet vägs dock in i straffmätningen. Hovrätten konstaterar att filmteamet hade satt upp etiska riktlinjer för hur det journalistiska arbetet skulle utföras. Hovrätten konstaterar också att ”Henrik Evertssons och Linus Anderssons primära motiv inte var att kränka gravfriden utan att granska en fartygsförlisning och utredningen av den i ett journalistiskt syfte samt att deras granskning lett till förnyade utredningar och analysresultat avseende förlisningen”. Hovrätten dömer därför till böter, men skärper straffet från 40 dagsböter till 80.
Domen kan komma överklagas
– Jag kan inte annat än beklaga Hovrätten för Västra Sveriges bedömning. Målet innehåller många, för oss journalister, centrala demokratiska principfrågor. I mitt tycke förtjänar de speciella omständigheter och ovanliga rättsfigurer som det här målet vilar på en prövning även i högsta instans. Med det i åtanke pekar det mesta på vi kommer överklaga domen till Högsta domstolen, säger Henrik Evertsson till Journalistförbundet.
– Att journalister döms för brott är ovanligt i Sverige. Vi har grundlagar som tydligt skyddar rätten att anskaffa uppgifter för publicering, men i det här fallet har vår stolta pressfrihetstradition fått stå tillbaka, säger Ulrika Hyllert och fortsätter:
– Det handlar inte om att journalister står över lagen. Ibland hör jag personer säga att det är bra att journalister tänjer på lagens gränser, men att de då får vara beredda att ta sitt straff. Jag vill snarare argumentera för att journalister ska ha ett stort utrymme att, inom lagens gränser, kunna utföra sitt jobb, granska makten och avslöja missförhållanden. Det tjänar vi alla i vårt demokratiska samhälle på, säger Ulrika Hyllert.
Bakgrund:
Försök att beslagta materialet
Svenska myndigheter har inte bara väckt åtal, utan även aktivt försökt stoppa publiceringen genom att försöka beslagta filmmaterial. Det skedde dock aldrig, tack vare att materialet fanns i Tyskland. Filmteamet motsatte sig beslaget och de tyska myndigheterna valde att inte gå de svenska myndigheter till mötes.
Effekter av dokumentären
Dokumentären har lett till att allmänheten fått tillgång till ny information om Estoniakatastrofen. Statens haverikommission har tillsammans med sina motsvarigheter i Estland och Finland nya utredningar av olyckan, efter att dokumentären sändes i september. Estonialagen ändrades år 2021 så att myndigheter kan genomföra dykningar vid vraket.
Nya undersökningar har också gjorts för att få fram mer information om olyckan. I januari 2023 presenterades en delrapport från myndigheterna. Rapporten visar bland annat att hålen i Estonias skrov matchar de bergsformationer som finns under vraket. Det framkom också nya uppgifter om de militärtransporter som Försvarsmakten genomfört ombord på Estonia.
Flera turer i rätten
Henrik Evertsson och Linus Andersson friades av Göteborgs tingsrätt när målet avgjordes 2021. Detta eftersom domstolen inte ansåg att svensk lag var tillämplig. Ett år senare ändrade hovrätten domen och skickade tillbaka målet till tingsrätten som i september 2022 dömde de åtalade till dagsböter för brott mot Estonia-lagen.
Länk till debattartikel: Journalister måste kunna göra sitt jobb utan att träffas i Göteborgs-Posten