Tisdagens möte med kulturministern skedde på initiativ av Journalistförbundet. Förbundets ordförande, Ulrika Hyllert, lyfte en rad frågor på det mediepolitiska området. En viktig fråga för förbundets medlemmar är regeringens arbete för att motverka hot och hat mot journalister.
– Hot mot journalister är i sig ett hot mot demokratin eftersom det riskerar att leda till att journalister avstår ifrån att bevaka vissa ämnen. Den senaste tiden har också flera fall av hot och våld mot exiljournalister uppmärksammats, vilket jag tog upp på mötet med kulturministern, säger Ulrika Hyllert.
Åtgärder rekommenderas
Regeringen gick nyligen vidare med förslaget om att införa ett ökat straffrättsligt skydd för journalister, vilket Journalistförbundet har välkomnat. Det finns dock andra åtgärder som regeringen bör vidta som ett komplement till den nya lagstiftningen. Ulrika Hyllert pekade på vikten av att den svenska regeringen vidtar de åtgärder som finns i EU-kommissionens rekommendation om säkerhet för journalister från 2021.
– I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att säkerställa att journalister har tillgång till juridisk rådgivning, psykologstöd och säkerhetsåtgärder. Vid mötet tog jag upp att det är angeläget att regeringen följer EU-kommissionens rekommendation. Det är av stor vikt inte minst för förbundets frilansmedlemmar som inte på samma sätt som anställda kan få hjälp från arbetsgivare när de utsätts för hot och hat, säger Ulrika Hyllert.
Stöd behöver skyndas på
Vid mötet diskuterades också förslaget om ett nytt mediestöd. Journalistförbundet har länge förespråkat ett reformerat mediestöd och står bakom förslaget i stort. Samtidigt varnar förbundet i sitt remissvar för att lägga för stor vikt vid att stötta lokalmedier på ett sätt som går ut över mediemångfalden i stort.
– Det viktiga nu är att vi får på plats det nya stödet så fort det bara går så att medieföretagen hinner ställa om och anpassa verksamheten efter de nya reglerna. En annan fråga som vi lyft i vårt remissvar, och som jag påminde kulturministern om idag, är att Journalistförbundet anser att även kostnader för anlitande av frilansar måste kunna räknas med när det beräknas hur mycket ett medieföretag ska få i stöd, säger Ulrika Hyllert.
Lyfte vikten av oberoende
Regeringen presenterade nyligen direktiven till den nya public service-utredningen som ska avgöra hur public service-bolagen ska jobba år 2026-2033. Enligt Journalistförbundet är direktiven till utredningen spretiga och när direktiven kom uppstod en diskussion om vad det är utredningen egentligen har för uppdrag.
– Under mötet med kulturministern upprepade jag det vi sa när direktiven kom, nämligen att vi vill värna det breda uppdraget och oberoendet. Vi tror inte på att avlöva public service. Public service är så mycket mer än nyheter och samhällsjournalistik, säger Ulrika Hyllert.
Risk med europeiskt förslag
En annan fråga som ligger på kulturdepartementets bord är den om en europeisk förordning om mediefrihet (EMFA). Samtidigt som det är viktigt att stärka mediernas frihet i Europa ser Journalistförbundet en risk för att förslaget påverkar den svenska mediefriheten negativt.
– Det är viktigt för oss att regeringen är tydliga med att förordningen och den medienämnd som föreslås i EMFA aldrig ska kunna användas för att underminera det starka skydd som vi har idag i form av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, säger Ulrika Hyllert.