Journalistförbundet har lämnat ett remissyttrande över kulturdepartementets promemoria ”Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet” (Ds 2022:20).
I utredningen föreslås bland annat att den som sänder tv eller radio ska bedriva sändningarna så att de inte orsakar fara för Sveriges säkerhet och att ett sändningstillstånd ska få återkallas om tillståndshavaren väsentligt brutit mot detta krav. Förslaget gäller inte public service-företagen.
Inga skäl för ytterligare begränsning
Enligt Journalistförbundet är förslaget mycket problematiskt eftersom det innebär en stor inskränkning av yttrandefriheten för de företag som berörs.
– Det är såklart viktigt, både för Sverige och för förtroendet för journalistiken, att medier inte publicerar uppgifter som skadar Sveriges säkerhet. Med det sagt är medierna redan hårt reglerade när det gäller vad som får publiceras och vi tycker inte att det finns skäl att ytterligare begränsa yttrandefriheten, säger Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Strider mot grundlagarnas intentioner
De svenska tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna bygger bland annat på principen om att det finns en ansvarig utgivare som tar ansvar för det som publiceras. Det som utredningen föreslår är att det ställs krav på innehåll som kopplas till sändningstillstånd. När det gäller tillstånden är det ägaren, det vill säga medieföretaget, som ytterst, juridiskt, ansvarar för att kraven uppfylls.
– Det här förslaget innebär att ansvaret för att publiceringar inte skadar Sveriges säkerhet läggs på ägaren istället för utgivaren. Det menar vi undergräver ansvarig utgivares ställning och det strider mot intentionerna i våra grundlagar, säger Ulrika Hyllert.
Miljonbelopp kan gå förlorade
Utredningen innehåller också förslag om att den som fått sitt tillstånd återkallat inte ska kunna få ett nytt tillstånd utan ska sättas i ”karantän” i ett till fem år. Vidare föreslås att tillstånd att sända tv ska kunna återkallas vid yttrandefrihetsbrott, motsvarande bestämmelse finns redan när det gäller radio. Det förslås också att ett bolag som blir av med ett tillstånd att sända kommersiell radio inte ska ha rätt att få tillbaka sändningsavgifter som betalats in i förskott, vilket kan handla om miljonbelopp.
– Alla de här förslagen sammantaget innebär en stor inskränkning av yttrandefriheten. Det riskerar också att öka ägarnas incitament att påverka publiceringar. Jag tycker lagstiftaren måste fråga sig vilka värden som står på spel. Vill vi ha medier i Sverige som inte publicerar uppgifter som är av stort samhällsintresse – för att det riskerar att få stora ekonomiska konsekvenser för ägarna? Jag hoppas att politikerna vill ha oberoende medier, säger Ulrika Hyllert.