Foto: Tor Johnsson

Kongress 2021: Ordförandens öppningstal

Publicerad 6 oktober 2021

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert inledde 2021 års kongress med ett tal. Här kan du läsa det i sin helhet.

Kära kollegor – kongressombud, studenter, seniorer, gäster, valberedning, journalister, och ni som följer kongressen via sociala medier: Välkomna till Journalistförbundets kongress 2021!

Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. I år när svensk demokrati firas och rösträtten för kvinnor funnits i 100 år tycker jag att det är viktigt att konstatera att genom att hålla denna kongress så praktiserar vi våra rättigheter att organisera oss. I den ordning vi i vår förening demokratiskt fastställt. Det är inget vi kan ta för givet, och vi kommer prata mer om detta senare under kongressen när vi gör en internationell utblick.

Genom att hålla denna kongress så praktiserar vi våra rättigheter att organisera oss

21 oktober 1901 bildades Journalistförbundet. Då hette vi Svenska Journalistföreningen. Så om drygt två veckor fyller vi 120 år. Det är något att vara stolt över. Men hur var villkoren då? Få var tillsvidareanställda, du kunde bli sparkad på dagen, ingen lägsta lön fanns, någon erbjöds ett par begagnade byxor som betalning, arbetstiden var inte reglerad. Journalister hade dessutom extremt dåligt rykte: Blev man journalist var det ofta för att man misslyckats med någon annan karriär.

De första stadgarna antogs på mötet 21 oktober, de liknande mer paragraf ett i dagens handlingsplan: 

”Föreningens ändamål är att tillvarata tidningsmedarbetarnas intressen och höja kårens ekonomiska och sociala ställning samt inom densamma befrämja en god och kollegial andra. I detta syfte skall föreningen särskilt verka för fastställande af skälig minimilön åt kårens medlemmar med lönetillägg för regelbundet nattarbete; för tillförsäkrande från tidningarnas sida af understöd vid sjukdom och pension vid ålderdom och invaliditet; för stipulerande av 36 timmars sammanhängande fritid i veckan och minst en månads årlig semester.”

Utöver detta slog man fast att det ska gå att vägra förödmjukande uppdrag, och att man ska uppträda etiskt i yrkesutövningen.

Att vi står här idag – med kollektivavtal, frilansavtal, genomarbetade yrkesregler, och så många förtroendevalda och medlemmar – behöver vi tacka tidigare kollegor för. De som kämpat och stridit för villkoren. Vårt ansvar är att försvara och förbättra dessa och fatta beslut som gör att vårt yrkesförbund står starkt framöver. För anställda är de flesta kraven från 1901 för länge sedan uppfyllda. Men det är smärtsamt hur bristfälliga system vi har för våra frilansmedlemmar.

Det är smärtsamt hur bristfälliga system vi har för våra frilansmedlemmar

Journalistförbundet är sannolikt det förbund som organiserat uppdragstagare längst. Förra året var det 50 år sedan den första frilanssektionen bildades. Det är verkligen något att vara stolt över och fira. Däremot är villkoren som sagt långt ifrån vad vi vill se. När de anställdas löner i genomsnitt ökar varje år, så sjunker frilansarvodena. Det är inte anständigt. Här måste vi stå tillsammans och kämpa hårdare.

Men det finns mer att vara stolt över just i år. 1941, för 80 år sedan, beslutade Journalistföreningens kongress – efter en flera år lång utredning – att så kallade tidningsfotografer skulle kunna bli medlemmar. Det var nämligen ingen självklarhet och det fanns starkt motstånd. Bildens ställning var dessutom låg inom journalistiken under många år. Jag hoppas den synen tillhör förra seklet och att bildjournalisterna får ännu starkare ställning i förbundet.

Du som nu sitter framför din dator och har kopplat in dig i mötessystemet, du är fantastisk som valt att engagera dig och väljer att delta i den här kongressen. Det är under de här två dagarna vi ska besluta om förbundets inriktning de kommande tre åren och vilka som ska leda förbundet under den perioden. Vi ska också fastställa i vilken ordning vår förening ska fungera. Det bästa jag vet är när många fackliga samlas i samma rum, diskuterar och fattar beslut. Det uppstår en viktig samhörighet och en energi som går att ta med tillbaka till vardagen där man behöver känna att vi gör det här tillsammans. 

Det bästa jag vet är när många fackliga samlas i samma rum, diskuterar och fattar beslut

I år kan vi inte ses som vanligt och känna hur luften darrar av engagemang för förbundets bästa. Det var ett svårt beslut att ta om en digital kongress, och när det väl kom besked för bara några veckor sedan att restriktionerna skulle släppas var det alldeles för kort tid kvar för att kunna ändra om. Men självklart ska vi träffas fysiskt så snabbt vi bara kan! Vi behöver det av flera skäl. I samhället pratar vi om en vårdskuld. Vi har definitivt en fysisk mötesskuld att ta igen. Vi behövs för journalistiken, för demokratin.

Vi i förbundsstyrelsen valdes 2018. Vi tackar för förtroendet för de här åren. Arbetet för bättre villkor, för att stärka journalistiken och en stark tryck- och yttrandefrihet blir aldrig klart. Nu ligger förbundets inriktning framöver i kongressens händer.

Det nu dags att använda mötesklubban för att öppna kongressen och tillsammans gör vi demokrati och tar ansvar för förbundets inriktning och prioriterade frågor de kommande tre åren. Men perspektivet ska såklart vara att vi står starka i ytterligare 120 år tillsammans. Journalistförbundets 36:e ordinarie kongress är öppnad!

Senast ändrad 6 oktober 2021