Foto: Tor Johnsson

Debatt: Hur tondöv kan en myndighet bli?

Publicerad 14 april 2021

Massiv kritik mötte tidigare i år förslaget till nya föreskrifter för mediestöd från Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Regeringen har tidigare noga aktat sig för att ställa innehållsmässiga villkor för mediestöd. Men nu ville alltså MPRT på eget bevåg göra just det. Efter en remissrunda ska de nya reglerna – som går tvärs emot intentionerna med vår grundlag – börja gälla redan i morgon.

(Debattartikel i Journalisten 14 april 2021.)

Villkoret skulle enligt MPRT:s nya förslag till nya föreskrifter för mediestöd vara att nyhetsmediet inte bidrog till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanade till brott och avstod från publiceringar som vilseledde kring etablerad vetenskap och kunskap. Skämskudde. Det här kunde ju inte gå igenom, eller? Inte för att det skulle vara bra att sådan information sprids, utan för att det är en så uppenbart dålig idé att en statlig myndighet ska tillåtas sätta den typen av kvalitetsstämpel på vissa medier.

Liten påverkan av remissvaren

Nu har MPRT läst de 18 remissvar med synpunkter som kom in, men tydligen inte lagt särskilt stor vikt vid dem. Myndigheten går i stället vidare med i princip samma förslag. Nu heter det: ”Nyhetsmedier som uppmanar till brott, sprider desinformation eller vilseleder kring vetenskap ska inte anses ha ett redaktionellt innehåll av hög kvalitet.” Och snabbt ska det gå, redan i morgon börjar de nya reglerna gälla.

Ingen ändrad politisk inriktning

Det hade varit en sak om det hade funnits en vilja från lagstiftaren att införa denna typ av krav. Journalistförbundets inställning hade visserligen varit densamma, men då hade det i alla fall varit regeringens och i förlängningen folkets vilja att det skulle genomföras. Problemet är att MPRT:s föreskrifter inte grundar sig på någon ändrad politisk inriktning. Det kontroversiella förslaget motiveras i stället med att reglerna redan tillämpats på detta, i Journalistförbundets ögon, felaktiga sätt.

Emot grundlagens intentioner

Det är inte heller vilken förändring som helst. Det är regler som går stick i stäv med intentionerna i vår grundlag. Den typen av innehållsmässiga krav som föreslås kan inte direkt sägas äventyra den konstitutionella yttrandefriheten. Det är ju trots allt frivilligt att ansöka om mediestöd. Men mediefriheten förutsätter att medierna står fria från statlig kontroll i förhållande till innehåll, och det bör enligt Journalistförbundet vara principer som även styr fördelningen av mediestöd.

Slog bakut även 2016

Detta är också en hållning som regeringen tidigare intagit när det gällde frågan om att ställa innehållskrav kopplade till värdegrund. Medieutredningen föreslog 2016 att mediestödet skulle villkoras mot att nyhetsmediet ”präglades av principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Då som nu slog mediebranschen bakut. Inte för att det är något fel på principen som sådan – tvärtom. Utan ”utifrån den principiella utgångspunkten att det allmänna inte på förhand bör blanda sig i mediers innehåll från värdegrundsperspektiv”, som regeringen uttryckte det när de sa nej till Medieutredningens förslag i sin proposition.

Ta myndigheten i örat

Det är därför ytterst allvarligt att MPRT trots den massiva kritiken genomför denna tondöva förändring. I portalparagrafen i MPRT:s myndighetsinstruktion står det att MPRT ska ”verka för yttrandefrihet inom sitt verksamhetsområde”. Det är svårt att se hur de nya reglerna om mediestöd lever upp till det kravet. Någon borde ta myndigheten i örat.

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet

Senast ändrad 14 april 2021