Foto: Tor Johnsson

Nytt kollektivavtal för dig på bemanningsföretag 

Publicerad 23 februari 2021

Journalistförbundet och arbetsgivarparten Medieföretagen har idag skrivit under ett nytt kollektivavtal för avtalsområdet bemanning. Det påverkar till exempel löner och villkor för dig som jobbar för medieföretag via bemanningsföretagen Marieberg Media, Mittmedia Kompetens och Media Resurs. 

– Avtalet ger våra medlemmar på bemanningsföretagen löneökningar i nivå med kollegor på de inhyrande företagen. Det har också varit viktigt för oss att få till bra pensionsavsättningar, via flexpensionen. Många av våra medlemmar är unga och värdet av avsättningarna ökar ju tidigare de kommer in i arbetslivet, säger Journalistförbundets vice ordförande Tomas Backlund.

– Vi har även lyckats öka antalet månader med föräldralön och förbättrat vissa villkor för personer som fyllt 60 år, tillägger Tomas Backlund. 

Det nya kollektivavtalet innebär bland annat:

  • Lönehöjningar på 2,9 procent, retroaktivt från och med 1 november 2020.
  • Lönehöjningar på 1,8 procent från och med 1 april 2022.
  • De extra pensionsinbetalningarna för flexpension höjs med 0,7 procent under avtalsperioden.
  • Antalet månader med föräldralön utökas från dagens fem till maximalt sex månader. 
  • Förtigande av sjukdom är inte längre hinder för sjuklön.
  • Extra fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.
  • Semester läggs som huvudregel inte ut under anställningar kortare än tre månader. 
  • Om medarbetare som slutar har fått ut för mycket semester vid sammanfallande intjänandeår och semesterår har arbetsgivaren möjlighet att göra avräkning mot slutlön.
  • Rätt för medarbetare att arbeta kvar till 68 år (69 år från och med 2023) och möjlighet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder.
  • Rätt till sjuklön efter den 14:e sjukdagen för personer som fyllt 60 år.
  • Rätt för medarbetare att arbeta kvar till 68 år (69 år från och med 2023) och möjlighet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder.

 

Frågor och svar om det nya kollektivavtalet för avtalsområdet bemanning 

När får vi höjda löner? 
I det nya kollektivavtalet finns två löneförhandlingstillfällen inplanerade under avtalsperioden. Det finns en lönepott på 2,9 procent nu i år, med retroaktiva lönehöjningar från 1 november 2020 för personer som har en lön i 2019 års nivå. Sedan kommer det även en lönehöjning utifrån en pott på 1,8 procent från och med 1 april 2022.

Jag som redan har en lön i 2020 års nivå, hur blir det med mig?
Vi har fått in en skrivning som ger dig som är nyanställd med en lön i 2020 års lönenivå rätt att få din lön prövad. I det nya kollektivavtalet står det bland annat: "Företaget ska på individuell förfrågan från medarbetaren se över om det är möjligt att för aktuell medarbetare genomföra en revision år 2021". Du kan även be din fackklubb att lyfta din lön med arbetsgivaren. Kontakta din klubb eller förbundet centralt om du har frågor om din lön.

Varför får vi bara retroaktiv löneökning från 1 november 2020 och inte från 1 april 2020 som många gånger tidigare?
Journalistförbundet inledde kollektivavtalsförhandlingarna i februari 2020 med avsikten att överenskomma om ett nytt kollektivavtal från och med 1 april. Men när pandemin var ett faktum beslutades att ta en paus i avtalsförhandlingarna. Journalistförbundet, liksom majoriteten av alla fackförbund på svensk arbetsmarknad, kom då överens med motparten om att avtalet skulle förlängas till den 31 oktober 2020 och att kollektivavtalsförhandlingar skulle återupptas i november. 

Vi är väl medvetna om hur våra medlemmar slitit under 2020 och det hade självklart känts bättre med en retroaktivitet från 1 april. Men vi, precis som andra fackförbund, följer det märke som överenskommits mellan parterna som förhandlar inom industrin och har ett värde på 5,4 procent, men utan retroaktiva lönehöjningar. Att kollektivavtalet innehåller en relativt stor höjning av lönerna: 2,9 procent från och med 1 november är väldigt viktigt och kan till viss del anses kompensera för att lönerna inte höjs retroaktivt från april 2020.

Vad innebär avsättningen på 0,7 procent till flexpension?
Det här är extra pensionsinbetalningar som företagen måste göra för dig – utöver tjänstepensionen som de redan betalar. Överenskommelsen om flexpension innebär att förstärkningen av pensionspremien successivt kommer byggas ut under flera kollektivavtalsperioder med upp till 2 procent. Det här innebär att du får bättre pension. Under denna avtalsperiod görs en avsättning om 0,3 procent till flexpension från och med 1 november 2020, och ytterligare en avsättning om 0,4 procent från och med 1 april 2022. Det nya sammanlagda värdet av flexpensionen blir därmed 1,1 procent under avtalsperioden. 

Överenskommelsen om flexpension ger också möjlighet för personer från 62 års ålder att gå ner i arbetstid med bibehållen pensionsinbetalning.

Vad innebär det att antalet månader med föräldralön utökas?
Kollektivavtalet ger dig som är tjänstledig pågrund av en graviditet eller i samband med ett barns födelse eller adoption, rätt till föräldralön från arbetsgivaren. Hur många månader med föräldralön du har rätt till är kopplat till antalet år du  arbetat på företaget. Från en månad för dig som arbetat i minst ett år och som mest sex månader dig som arbetat i minst sex år. I det tidigare kollektivavtalet fanns det ett tak på fem månader. 

I det nya kollektivavtalet finns också en skrivning om att medarbetare ska ta ut samtliga månader med föräldralön, sammanhängande, i en period. 

Vad betyder det att jag kan jobba kvar till 68 års ålder (69 år från och med 2023)?
Det betyder att vi nu har ändrat på skrivningarna i kollektivavtalet så att de överensstämmer med de pensionsåldrar som finns i Lagen om anställningsskydd (LAS). Avtalets nya skrivningar innebär att du kommer ha rätt att stanna kvar i tjänst till 68 års ålder och från och med 1 januari 2023 till 69 års ålder. Om arbetsgivaren därefter vill att du slutar eller du själv vill lämna företaget vid pensionsåldern måste arbetsgivaren eller du själv begära detta. 

Vad betyder det att jag som fyllt 60 också har rätt till sjuklön efter dag 14?
I det tidigare kollektivavtalet fanns en skrivning om att du som fyllt 60 år endast hade rätt till sjuklön efter den 14:e dagen om det fanns en särskild överenskommelse. Denna skrivning har ersätts med en ny skrivning om att en särskild överenskommelse först behövs efter att du uppnått 68 års ålder (eller 69 års ålder 2023).

Hur ska det bli ökat fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö?
Det kommer att bildas en arbetsgrupp som ska utreda hur medieföretag ska arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är viktigt att vi tillsammans med arbetsgivaren kan lyfta de problem och förslag på lösningar vi har när det gäller våra medlemmars arbetsmiljö. 

Vad betyder det att semester som huvudregel inte läggs ut under anställningar kortare än tre månader?
Fram tills nu har huvudregeln varit att semester även ska läggas ut om du har en kortare anställning, och att det gått att göra en överenskommelse om att få ut semesterdagarna i pengar istället. Nu blir det tvärt om. Har du ett till exempel ett vikariat på två månader, så är huvudregeln nu att semester inte läggs ut. Vill du däremot ha semester under dessa två månader så kan du och arbetsgivaren komma överens om detta. Här har vi gjort en anpassning utifrån Semesterlagen 5 §.

Är det annat i avtalet som ändrats?
Ja. Det finns en förändring som innebär att arbetsgivaren har en möjlighet att göra avräkning mot slutlön om en medarbetare som slutar har fått ut för mycket semester vid sammanfallande intjänandeår och semesterår. 

Även en ålderdomlig problematisk regel om att du vid anställningstillfället var skyldig att berätta om eventuella sjukdomar har tagits bort. Det finns också mindre språkliga förändringar.


För frågor, kontakta: 
Tomas Backlund, vice ordförande Journalistförbundet, tb@sjf.se
Katarina Dahlskog, förbundsjurist, kd@sjf.se 
Johan Lif, förhandlingschef jl@sjf.se
 

Senast ändrad 23 februari 2021