Foto: Katarina Dahlskog och Ulrika Hyllert från Journalistförbundet, Louise Bjarnestam och Hans O Andersson från Medieföretagen. Foto: Journalistförbundet

Klart med nytt kollektivavtal för tidskrifter

Publicerad 5 februari 2021

I dag fredag skrev Journalistförbundet och arbetsgivarparten Medieföretagen under ett nytt kollektivavtal för avtalsområdet tidskrift. Avtalet löper från och med 1 november 2020 till och med 31 mars 2023 och innebär bland annat löneökningar och extra pensionsinsättningar på sammanlagt 5,4 procent.

– Det har varit självklart för oss att våra medlemmar ska ha löneökningar i nivå med andra branscher. Vi har också lyckat förbättra villkoren för kollegor som är över 65 år och de som är på väg tillbaka i jobb efter sjukdom, säger Journalistförbundets vice ordförande Tomas Backlund som tillsammans med Journalistförbundet avtalsdelegation förhandlat fram avtalet.

Det nya kollektivavtalet innebär bland annat:

  • Lönehöjningar på 2,9 procent, retroaktivt från och med 1 november 2020.
  • Lönehöjningar på 1,8 procent från och med 1 april 2022.
  • De extra pensionsinbetalningarna för flexpension höjs med 0,7 procent.
  • Rätt för medarbetare att arbeta kvar till 68 år (69 år från och med 2023) och möjlighet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder.
  • Uppsägningstiden på 1 månad för medarbetare över 65 år stryks och medarbetaren behåller ordinarie uppsägningstid.  
  • Löneutfyllnad även under rehabilitering i samband med sjukdom.
  • Förtigande av sjukdom är inte längre hinder för sjuklön.
  • Extra fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.
  • Om medarbetare som slutar har fått ut för mycket semester vid sammanfallande intjänandeår och semesterår har arbetsgivaren möjlighet att göra avräkning mot slutlön.
  • Begränsningsperioden för arbetstidens förläggning förlängs från 4 veckor till 3 månader.
  • Semester läggs som huvudregel inte ut under anställningar kortare än tre månader. 
  • Skrivning om att ta hänsyn vid arbetstidens förläggning införs.
  • Konsultation i arbetstidsfrågor införs.

Sedan avtalsförhandlingarna återupptogs i november 2020 har Journalistförbundet och Medieföretagen kommit överens om tre nya kollektivavtal. De avtalet omfattar avtalsområdena dagspress, public service och tidskrift. Näst på tur står förhandlingar om ett nytt kollektivavtal för avtalsområdet kommersiell etermedia och sedan väntar avtalsområdet bemanning. 

För frågor, kontakta: 

Tomas Backlund, vice ordförande Journalistförbundet,tb@sjf.se

Katarina Dahlskog, förbundsjurist, kd@sjf.se 

Johan Lif, förhandlingschef jl@sjf.se

Frågor och svar om det nya kollektivavtalet för avtalsområdet tidskrift

När får vi höjda löner?

I det nya kollektivavtalet finns två löneförhandlingstillfällen inplanerade under avtalsperioden. Det finns en lönepott på 2,9 procent nu i år, med retroaktiva lönehöjningar från 1 november 2020 för personer som har en lön i 2019 års nivå. Sedan kommer det även en lönehöjning utifrån en pott på 1,8 procent från och med 1 april 2022.

Jag som redan har en lön i 2020 års nivå, hur blir det med mig?

Vi har fått in en skrivning som ger dig som är nyanställd med en lön i 2020 års lönenivå rätt att få din lön prövad. I det nya kollektivavtalet står det bland annat: "Företaget ska på individuell förfrågan från medarbetaren se över om det är möjligt att för aktuell medarbetare genomföra en revision år 2021". Du kan även be din fackklubb att lyfta din lön med arbetsgivaren. Kontakta din klubb om du har frågor om din lön.

Varför får vi bara retroaktiv löneökning från 1 november 2020 och inte från 1 april 2020 som många gånger tidigare?

Journalistförbundet inledde kollektivavtalsförhandlingarna i februari 2020 med avsikten att överenskomma om ett nytt kollektivavtal från och med 1 april. Men när pandemin var ett faktum beslutades att ta en paus i avtalsförhandlingarna. Journalistförbundet, liksom majoriteten av alla fackförbund på svensk arbetsmarknad, kom då överens med motparten om att avtalet skulle förlängas till den 31 oktober 2020 och att kollektivavtalsförhandlingar skulle återupptas i november. 

Vi är väl medvetna om hur våra medlemmar slitit under 2020 och det hade självklart känts bättre med en retroaktivitet från 1 april. Men vi, precis som andra fackförbund, följer det märke som överenskommits mellan parterna som förhandlar inom industrin och har ett värde på 5,4 procent, men utan retroaktiva lönehöjningar. Att kollektivavtalet innehåller en relativt stor höjning av lönerna: 2,9 procent från och med 1 november är väldigt viktigt och kan till viss del anses kompensera för att lönerna inte höjs retroaktivt från april 2020.

Vad innebär avsättningen på 0,7 procent till flexpension?

Det här är extra pensionsinbetalningar som företagen måste göra för dig – utöver tjänstepensionen som de redan betalar. Överenskommelsen om flexpension innebär att förstärkningen av pensionspremien successivt kommer byggas ut under flera kollektivavtalsperioder med upp till 2 procent. Det här innebär att du får bättre pension. Under denna avtalsperiod görs en avsättning om 0,3 procent till flexpension från och med 1 november 2020, och ytterligare en avsättning om 0,4 procent från och med 1 april 2022. Det nya sammanlagda värdet av flexpensionen blir därmed 1,1 procent under avtalsperioden. 

Överenskommelsen om flexpension ger också möjlighet för personer från 62 års ålder att gå ner i arbetstid med bibehållen pensionsinbetalning.

Vad innebär det att vi nu får en löneutfyllnad vid rehabilitering?

Du som får rehabiliteringspenning får nu utfyllnad på lönen på samma sätt som när du är sjukskriven. 

Vad betyder det att jag kan jobba kvar till 68 års ålder (69 år från och med 2023)?

Det betyder att vi nu har ändrat på skrivningarna i kollektivavtalet så att de överensstämmer med de pensionsåldrar som finns i Lagen om anställningsskydd (Las). Avtalets nya skrivningar innebär att du kommer ha rätt att stanna kvar i tjänst till 68 års ålder och från och med 1 januari 2023 till 69 års ålder.  Om arbetsgivaren därefter vill att du slutar eller du själv vill lämna företaget vid pensionsåldern måste arbetsgivaren eller du själv begära detta. 

Vad betyder det att personer som är 65 år och äldre får en längre uppsägningstid?

I det förra kollektivavtalet hade en person som fyllt 65 år endast 1 månads uppsägningstid om arbetsgivaren sade upp personen på grund av arbetsbrist. I det nya avtalet gäller vanliga uppsägningstider från 65 år upp till pensionsåldern 68 år (69 år från 2023). Det innebär att du som fyllt 65 år och har arbetat mer än 6 månader på företaget kommer ha 6 månaders uppsägningstid istället för 1 månad, vilket är en stor förbättring. Dock utgår inte de 6 extra uppsägningsmånader som tillfaller medarbetare som vid uppsägningstillfället har fyllt 55 år och arbetat tio sammanhängande år på företaget. 

Hur ska det bli ökat fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö?

Det kommer att bildas en arbetsgrupp som ska utreda hur medieföretag ska arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är viktigt att vi tillsammans med arbetsgivaren kan lyfta de problem och förslag på lösningar vi har när det gäller våra medlemmars arbetsmiljö. 

Vad betyder det att semester som huvudregel inte läggs ut under anställningar kortare än tre månader?

Fram tills nu har huvudregeln varit att semester även ska läggas ut om du har en kortare anställning, och att det gått att göra en överenskommelse om att få ut semesterdagarna i pengar istället. Nu blir det tvärt om. Har du ett till exempel ett vikariat på två månader, så är huvudregeln nu att semester inte läggs ut. Vill du däremot ha semester under dessa två månader så kan du och arbetsgivaren komma överens om detta. Här har vi gjort en anpassning utifrån Semesterlagen 5 §.

Vad innebär att en skrivning om hänsyn införs?

Det innebär att arbetsgivaren vid schemaläggning inte bara ska ta hänsyn till verksamhetens behov, utan även så långt möjligt beakta medarbetarens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt. Det innebär också att medarbetarens önskemål om arbetstidens förläggning måste beaktas av arbetsgivaren och att arbetsgivaren är skyldig att på begäran motivera om dessa önskemål inte kan tillgodoses.

Vad betyder det att begränsningsperioden för arbetstidens förläggning förlängs från 4 veckor till 3 månader?

Det innebär att arbetstiden kan förläggas med större flexibilitet under en längre tidsperiod än i det tidigare avtalet. Som vanligt gäller att schemaläggning ska förhandlas enligt Medbestämmandelagen (Mbl) och att du ska få besked minst två veckor i förväg om ditt schema. 

Är det annat i avtalet som ändrats?

Ja. Det finns en förändring som innebär att arbetsgivaren har en möjlighet att göra avräkning mot slutlön om en medarbetare som slutar har fått ut för mycket semester vid sammanfallande intjänandeår och semesterår.

Även en ålderdomlig problematisk regel om att du vid anställningstillfället var skyldig att berätta om eventuella sjukdomar har tagits bort. Det finns också mindre språkliga förändringar och en ny skrivning om att Journalistförbundet centralt och Medieföretagen kan erbjuda konsultation/rådgivning i arbetstidsfrågor om det uppstår frågetecken på en arbetsplats. 

Kommer vi som är fackligt aktiva få mer information om löneavtalet och de kommande löneförhandlingarna?

Ja. Förbundet kommer att gå ut med information och stöd till klubbar inför arbetet med årets löneförhandlingar och hur klubbarna kan stötta medlemmar som redan fått 2020 års lön.

Senast ändrad 8 februari 2021