– Det har varit ett tufft år för våra medlemmar, där många slitit extra hårt på grund av pandemin. Därför har våra krav på löneökningar och bättre arbetsmiljö varit extra viktiga, hårt arbete ska löna sig. Det är beklagligt att vi behövt kämpa ordentligt för att få arbetsgivarsidan att förstå det. Lön i nivå med andra branscher är en självklarhet för oss, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Det nya kollektivavtalet innebär bland annat:
- Lönehöjningar på 2,9 procent, retroaktivt från och med 1 november 2020.
- Lönehöjningar på 1,8 procent från och med 1 april 2022.
- De extra pensionsinbetalningarna för flexpension höjs med 0,7 procent.
- Ett permanent morgontillägg vid arbete tidig morgon.
- Rätt för medarbetare att arbeta kvar till 68 år (69 år från och med 2023) och möjlighet att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder.
- Förbättrad löneutfyllnad vid sjukdom för vikarier och nyanställda.
- Löneutfyllnad även under rehabilitering i samband med sjukdom.
- Extra fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Vi har i år fått stå emot många tuffa krav från arbetsgivarna och försvarat vårt kollektivavtal. Men vi har också lyckats få igenom vissa förbättringar för bland annat grupper som är extra utsatta. Personer med otrygga jobb och sjukskrivna, samt de som arbetar tidig morgon, säger Ulrika Hyllert.
Förhandlingarna om kollektivavtal för avtalsområdena bemanning, etermedia och tidskrift kommer att återupptas i januari. Förra veckan slöts ett nytt kollektivavtal för public service.
Frågor och svar om det nya kollektivavtalet för avtalsområdet dagspress
När får vi höjda löner?
I det nya kollektivavtalet finns det två löneförhandlingar inplanerade under avtalsperioden. Det finns en lönepott på 2,9 procent nu i år, med retroaktiva lönehöjningar från 1 november 2020 för personer som har en lön i 2019 års nivå. När avtalet nu är klart så kommer chefer och fackliga att lägga upp en plan för när löneförhandlingarna kan börja. Sedan kommer det även en lönehöjning utifrån en pott på 1,8 procent från och med 1 april 2022.
Jag som redan har en lön i 2020 års nivå, hur blir det med mig?
Vi har fått in en skrivning som ger dig som är nyanställd med en lön i 2020 års lönenivå rätt att få din lön prövad. I det nya kollektivavtalet står det bland annat: "Företaget ska på individuell förfrågan från medarbetaren se över om det är möjligt att för aktuell medarbetare genomföra en revision år 2021". Du kan även be din fackklubb att lyfta din lön med arbetsgivaren. Kontakta din klubb om du har frågor om din lön.
Varifrån tas pengarna för medlemmar som redan är lönesatta i 2020 års nivå och har möjlighet att be om en löneförhandling 2021? Och hur kan vi i journalistklubben på arbetsplatsen hjälpa medlemmen på bästa sätt?
Vid en höjning av lönen för medlem som har lönesatts i 2020 års löneläge och inte omfattas av lönerevisionen 2020 så får arbetsgivaren skjuta till pengar. Pengarna tas inte ur lönepotten om inte medlemmen ingår i lönerevisionen 2020.
Förbundets rekommendation är att klubben i samband med att löneprocessen inleds tar upp en diskussion med arbetsgivaren om hur de medarbetare som har lön i 2020 års löneläge ska hanteras framåt.
För trots att arbetsgivare och medarbetare vid anställningen kommit överens om att lönen är satt i 2020 års löneläge så finns det inte något hinder för att medlemmen ändå skulle omfattas av lönerevisionen fr o m 1 november 2020.
Ett alternativ är alltså att låta dessa medarbetare ingå i lönerevisionen för 2020. Om arbetsgivaren inte accepterar det så är det viktigt att ha diskussion med arbetsgivaren om att medarbetarens lön revideras under 2021. För att löneprocessen ska fungera på ett bra sätt så ligger det också i arbetsgivarens intresse att göra en löneöversyn i syfte att alla medarbetare på företaget har en lön som ligger i linje med lönestrukturen på företaget.
Varför får vi bara retroaktiv löneökning från 1 november 2020 och inte från 1 april som många gånger tidigare?
Journalistförbundet inledde kollektivavtalsförhandlingarna i februari 2020 med avsikten att överenskomma om ett nytt kollektivavtal från och med 1 april. Men när pandemin var ett faktum beslutades att ta en paus i avtalsförhandlingarna. Journalistförbundet, liksom majoriteten av alla fackförbund på svensk arbetsmarknad, kom då överens med motparten om att avtalet skulle förlängas till den 31 oktober och att kollektivavtalsförhandlingar skulle återupptas i november.
Vi är väl medvetna om hur våra medlemmar slitit under året och det hade självklart känts bättre med en retroaktivitet från 1 april. Men vi, precis som andra fackförbund, följer det märke som överenskommits mellan parterna som förhandlar inom industrin och har ett värde på 5,4 procent, men utan retroaktiva lönehöjningar. Att kollektivavtalet innehåller en relativt stor höjning av lönerna: 2,9 procent från och med 1 november är väldigt viktigt och kan till viss del anses kompensera för att lönerna inte höjs retroaktivt från april.
Att det är just industrins löner som ska utgöra märket för andra delar av svensk arbetsmarknad beror på att industrin är internationellt konkurrensutsatt och tanken om att lönenivåerna ska vara på en sådan nivå att företagen inom industrin inte riskerar att gå i konkurs vilket skulle ha stor påverkan på vårt lands ekonomi.
Journalistförbundets uppfattning är att det så kallade märket har tjänat oss väl i mediebranschen. Utan det hade förbundet under perioder haft svårigheter att få fram löneökningar i nivå med andra.
Vad innebär avsättningen på 0,7 procent till flexpension?
Det här är extra pensionsinbetalningar som företagen måste göra för dig – utöver tjänstepensionen som de redan betalar. Överenskommelsen om flexpension innebär att förstärkningen av pensionspremien successivt kommer byggas ut under flera kollektivavtalsperioder med upp till 2 procent. Det här innebär att du som medlem får bättre pension.
Under denna avtalsperiod görs en avsättning om 0,3 procent till flexpension från och med 1 november 2020, och ytterligare en avsättning om 0,4 procent från och med 1 april 2022. Det nya sammanlagda värdet av flexpensionen blir därmed 1,1 procent under avtalsperioden.
Överenskommelsen om flexpension innebär också att medlemmar kan få en arbetstidsförkortning när de närmar sig pensionen. Detta eftersom systemet med flexpension ger möjlighet för personer från 62 års ålder att gå ner i arbetstid med bibehållen pensionsinbetalning.
Vad innebär det att vi får ett permanent morgontillägg?
Morgontillägget som vi haft fram tills nu har varit ett tillfälligt tillägg i vår avtal. Vi har i årets förhandlingar lyckats få arbetsgivaren att gå med på att göra detta morgontillägg permanent. Morgontillägget innebär ett höjt ob-tillägg mellan klockan 04.00-06.00.
Hur har utfyllnaden vid sjuklön för nyanställda och vikarier förbättrats?
Fram tills nu har kollektivavtalet gett dig med en anställning som pågått i mindre än sex månader en löneutfyllnad från företaget vid sjukdom som stäcker sig månaden ut. Men nu har vi ett avtal som ger dig rätt att få en löneutfyllnad från företaget i 45 dagar. Tack vare löneutfyllnaden kan du får en lön som kan motsvara upp till 90 procent av din vanliga lön även vid sjukdom.
Vad innebär det att vi nu får en löneutfyllnad vid rehabilitering?
Du som får rehab-penning får nu utfyllnad på lönen på samma sätt som när du är sjukskriven.
Vad betyder det att jag kan jobba kvar till 68 års ålder (69 år från och med 2023)?
Det betyder att vi nu har ändrat på skrivningarna i kollektivavtalet så att du inte längre måste avsluta din anställning när du når din pensionsålder. Avtalets nya skrivningar innebär att du kommer ha rätt att stanna kvar i tjänst till 68 års ålder och från och med 1 januari 2023 till 69 års ålder.
Om arbetsgivaren därefter vill att du slutar eller du själv vill lämna företaget vid pensionsåldern, måste arbetsgivaren eller du själv begära detta. Fram till idag så har din tillsvidaretjänst avslutats per automatik vid 67 års ålder.
Hur ska det bli ökat fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö?
Det kommer att bildas en arbetsgrupp som ska utreda hur medieföretag ska arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är viktigt att vi tillsammans med arbetsgivaren kan lyfta de problem och förslag på lösningar vi har när det gäller våra medlemmars arbetsmiljö.
Det har varit många tuffa krav på försämringar från arbetsgivarna i årets förhandlingar som förbundet lyckats stå emot. Vad handlar det om?
Vi som förbund och journalistklubbar inom dagspress har reagerat kraftfullt på arbetsgivarnas krav. I uttalanden tidigare i höstas skrev journalistklubbar inom Bonnier och på Hallandsposten att de förvånades över arbetsgivarnas krav på att medarbetarna ska ställa upp allt mer och samtidigt få sämre betalt för det. Du kan läsa uttalandena här.
Är det något annat i avtalet som ändrats?
Bland annat föråldrade regler om sjuklön som inte tillämpats på många år har tagits bort och ersatts med regler som finns i andra avtal. Även en ålderdomlig problematisk regel om att du vid anställningstillfället var skyldig att berätta om eventuella sjukdomar har tagits bort. Det finns också mindre språkliga förändringar.
Det blev i år bara mindre förändringar i avtalet, vad beror det på?
Det främsta skälet är att avtalsförhandlingarna har påverkats av att vi är mitt i en pandemi. Det har generellt inte blivit några större förändringar någonstans på arbetsmarknaden där nya kollektivavtal tecknats under hösten. Men vi har även som parter stått långt ifrån varandra.
Medieföretagen som vi förhandlat med har haft en lista med enbart försämringar och vi har haft krav på förbättringar. Vi har därför fått lägga ner mycket av vår förhandlingstid på att stoppa försämringar, vilket vi lyckats med. Och till och med fått in flera förbättringar.
Kommer vi som är fackligt aktiva få mer information om löneavtalet och de kommande löneförhandlingarna?
Ja. I januari kommer förbundet att gå ut med information och stöd till klubbar inför arbetet med årets löneförhandlingar och hur klubbarna kan stötta medlemmar som redan fått 2020 års lön.
För kontakt:
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, uh@sjf.se
Katarina Dahlskog, förbundsjurist, kd@sjf.se