Foto: Tor Johnsson

Debatt: Mediernas demokratiska uppdrag hotas

Publicerad 7 april 2020

Intresset för att ta del av nyheter har varit rekordstort under corona-pandemin. Samtidigt slår den ekonomiska krisen hårt mot medierna när viktiga inkomstkällor försvinner. Journalister permitteras och oron växer nu för vad som ska hända med branschen på sikt. Journalistförbundets ordförande varnar för att mediernas förmåga att utföra sitt demokratiska uppdrag allvarligt hotas.
 

Det var många branscher som drabbades direkt av corona-krisen. Rekordsnabbt drogs mattan undan för hotell, restaurang och handel. Utöver det stannade kultur- och idrottsvärlden över en natt. Arbetslösheten rusar i höjden.
 
För Journalistförbundets frilansmedlemmar är krisen också akut. Många har redan knappa marginaler och vissa har inte haft råd med a-kassa eller andra trygghetsåtgärder. Nu när krisen är ett faktum står många utan skyddsnät. De få frilansuppdrag man har kvar räcker inte för att privatekonomin ska gå ihop. För att få a-kassa måste man som frilans avsluta alla frilansuppdrag. Många ser inte det som ett alternativ eftersom det skulle göra det mycket svårt att starta verksamheten igen när krisen är över.
 
På redaktionerna råder en sammanbiten stämning. Våra medlemmar är smärtsamt medvetna om vad som väntar om den akuta krisen övergår i en långdragen lågkonjunktur. Vi journalister har tvingats vänja oss vid tuffa ekonomiska villkor. Många har finanskrisen i färskt minne. Då som nu viker annonsmarknaden snabbt. Under och efter finanskrisen bantades redaktionerna i flera omgångar och de journalistjobb som försvann då har inte kommit tillbaka. Sedan finanskrisen har mediebranschen kämpat med att hitta hållbara affärsmodeller. Just när vi anade ett litet ljus i tunneln – när prenumerationsintäkterna kanske, kanske, var på väg in – då kom corona-krisen.
 
För att möta de akuta ekonomiska problemen har flera medieföretag tecknat avtal om korttidsarbete. Samtidigt ska vi producera journalistik som aldrig förr. Den ekvationen går som alla förstår inte ihop. Att som nyhetsjournalist permitteras på deltid när det i princip råder konstant breaking news-läge är smärtsamt. Vad vi journalister vill just nu är att leverera kvalitetsjournalistik. Vi vill berätta vad som händer lokalt, nationellt och ute i världen. Istället tvingas vi se den journalistiska bevakningen bantas ner.
 
Det är inte bara våra medlemmar som är förlorare. Läsarna, tittarna och lyssnarna kommer att gå miste om nyheter och annan journalistik. Samtidigt är det avgörande för branschens överlevnad att medieföretagen kan skära kostnader och ta sig igenom krisen så helskinnade som möjligt. Precis som för andra branscher handlar krisåtgärderna om att vi snabbt ska komma på fötter igen när krisen vänder – det handlar om att överleva. Om en tidning läggs ner nu är sannolikheten stor att läsarna aldrig får tillbaka sin lokaltidning.
 
Det finns ett litet hopp – kanske kommer den här krisen tydliggöra behovet av oberoende journalistik. När desinformation sprids på sociala medier utgör de etablerade medierna ett viktigt motgift. Vi ser att intresset och uppskattningen för våra medlemmars arbete är stort. Men vi måste alla hjälpas åt för att medierna ska klara krisen. Medieföretagen själva behöver verkligen anstränga sig för att fatta rätt beslut och värna titlar som inte bär sig just nu, en nedläggning av en enda lokaltidning vore förödande. Företagen behöver också se till att det finns resurser upprätthålla god kvalitet, vid en nedskärning måste trovärdighet fortsatt vara ledordet. Ett bra första steg där alla kan bidra är att betala för journalistiken. Så om du inte redan prenumererar på nyheter – gör det. Det betyder mer än du tror – både för journalistiken och för demokratin.
 

Senast ändrad 8 april 2020