Foto: Tor Johnsson

Debatt: Höj era röster om public service

Publicerad 18 oktober 2019

Att läsa alla motioner om public service som kommit in till Moderaternas partistämma i Västerås 17–20 oktober är som att läsa en dystopisk berättelse om framtiden för public service. Uppdraget ska avlövas, det ska göras ekonomiska nedskärningar och den statliga kontrollen ska öka. Vi vet att det finns krafter inom Moderaterna som värnar public service, nu måste ni höja era röster.

Var och en för sig kan motionerna till Moderaternas partistämma avfärdas som obetänksamma utfall i en fråga som garanterat kommer att skapa debatt. Ett exempel är motion 8:29 med den ödesmättade rubriken ”Om avskaffandet av public service”. Den är skriven av Adam Danieli, viceordförande, Fria Moderata Studentförbundet. Problemet är att det som förut var en fråga som unga moderater kunde sticka ut i nu sväljs med hull och hår även inom andra delar av partiet. Adam Danielis motions antogs av förbundsstämman och Stockholmsmoderaterna beslöt därmed att verka för att public service avskaffas. Detta väckte uppståndelse och kritik i våras.

När vi nu ser motionerna samlade kan vi konstatera att det finns många idéer inom moderaterna på hur public service bör göras om.

Uppdraget – public service har idag ett brett innehållsuppdrag. Den som tar del av utbudet ska inte bara ges nyheter och smala kulturprogram, utan det ska finnas även sport och underhållning. Det breda innehållet gör att public service når ut brett och är relevant för många. Det här vill Moderaternas partistyrelse ändra på. I sitt svar på motionerna till kongressen skriver styrelsen att public service bör bli ”smalare och vassare”. Bredare produktion inom sport och underhållning kan överlåtas till kommersiella intressen. Efter moderaternas partistyrelse offentliggjort sin inställning har även Kristdemokraterna partistyrelse gått ut med att de kommer föreslå för KD:s riksting att partier ska ”verka för att public service-uppdraget smalas av”. Båda partistyrelserna är alltså överens – uppdraget ska avlövas så att det blir så smalt att bara en liten del av befolkningen tycker att det är intressant att ta del av innehållet. Risken är stor att en sådan reform skulle leda till ett public service för ”eliten”.

Ekonomin – det är knappt ett år sedan den nya modellen med en skattefinansiering av public service infördes. Den nya modellen innebär att alla vuxna måste betala för public service oavsett om du har en tv eller inte. Så länge tillräckligt många tar del av public service och hittar något som tilltalar dem fungerar modellen. Men skulle public service avlövas och nå en smalare publik skulle fler och fler ifrågasätta skatten. Moderaternas lösning är helt enkelt att minska skatten: ”Totalt sett bör public service i framtiden anslås avsevärt mindre skattemedel.”, skriver partistyrelsen. Journalistförbundet var emot att public service skulle skattefinansieras. Anledningen var just detta, risken för att politikerna skulle börja ropa på ”skattesänkningar”. Vi hade på nära håll via finska kollegor följt vad som hände med finska public service, Yle, när de drabbades av sänkta anslag efter det att skattemodellen infördes. Inte ens ett år har alltså gått och kravet på ”mindre skattemedel” är redan här.

Opartiskheten – moderaternas partistyrelse kommer att föreslå partistämman att det ska tillsättas en mediepolitisk arbetsgrupp inom moderaterna. Arbetsgruppen ska titta på olika frågor gällande public service. Detta var något som moderaternas partisekreterare redogjorde för i en intervju med Ekot i Sveriges Radio nyligen. Vad som inte framkom i intervjun var att partistyrelsen också kommer att föreslå att stämman stödjer två motioner. Enligt den ena ska moderaterna verka för att granskningsnämndens position stärks genom att ”all verksamhet kan granskas, helhet kan granskas”. För att förstå vad som avses krävs det att man läser motionen. I den står det att Granskningsnämnden endast får ”granska enskilda inslag och därmed inte mer generella och övergripande delar av public service uppdrag”. Någon mer djupgående förklaring till vilken typ av granskning som motionären eller partistyrelsen ser framför sig går inte att utläsa av handlingarna.

Att public service inte skulle vara opartiska i rapportering används ironiskt nog ofta av personer som vill göra public service till en politisk fråga. Genom att säga att public service inte är opartiska målar politiker upp bilden av att de journalister som jobbar på public service driver en egen agenda. För Journalistförbundet är yrkesetiken och trovärdigheten en nyckelfråga och opartiskheten är viktig. Men vi vänder oss starkt emot att våra medlemmar svartmålas och utpekas som partiska i sin yrkesutövning för att vissa politiker ska vinna politiska poänger.

Om Moderaternas partistyrelse menar allvar med att Granskningsnämndens uppdrag ska utökas till att omfattas ”generella och övergripande delar av public service”, måste styrelsen kunna redogöra för varför en sådan granskning behövs och hur den är tänkt att fungera i praktiken. Dessutom innehåller motionen ett förslag om att överträlser ska sanktioneras. Enligt Journalistförbundet riskerar förslaget att kraftigt inskränka den publicistiska friheten för public service. Det är också ett instrument som i fel händer skulle kunna användas på ett sätt som vi inte vill se i vårt demokratiska samhälle.

Utifrån det förslag som partistyrelsen lägger fram är det svårt att dra någon annan slutsats än att Moderaterna på sikt vill försvaga public service-bolagens ställning avsevärt. Men vi vet också att inte alla ni som ska till Västerås för att delta i Moderatstämman håller med partistyrelsen. Vi vet att det finns många, även moderater och kristdemokrater, som värnar public service och förstår att ett starkt public service kräver en bred publik, resurser och publicistisk frihet. Det är dags att ni höjer era röster nu och frågar vad era partistyrelser menar, annars finns det risk att de dystopiska historierna i motionerna blir verklighet.

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
Tomas Backlund, vice ordförande Journalistförbundet 
 

Senast ändrad 26 februari 2020