Anna Herdenstam deltog vid Unescos generalkonferens i Samarkand i november. Där kretsade diskussionen kring journalisters säkerhet, samt om hur vi gemensamt kan stärka journalistikens avgörande roll – oavsett statsskick och ekonomiska förutsättningar. Frågan om att stärka fria och oberoende medier globalt har varit på Unescos agenda under många år. Nu har Unesco släppt rapporten ”World trends in freedom of expression and media development: global report 2022/2025; Journalism: shaping a world at peace”.
– Rapporten som kom nu påminner oss om att oberoende journalistik och fri press är avgörande för att skydda och bevara demokratiska samhällen, skapa en hållbar framtid och undvika krig och konflikt. Yttrandefrihet och fri tillgång till information baserad på fakta och kunskap bygger starka, rättvisa och mer motståndskraftiga samhällen, säger Anna Herdenstam.
Negativ utveckling
Yttrandefrihetsindex globalt har fallit 10 procent sedan 2012, enligt forskningsinstitutet V-dem vid Göteborgs Universitet. Rapportförfattarna lyfter fram försvagad samhällsstyrning, fientlighet mot journalister, klimatkrisen och AI-driven desinformation som några av anledningarna till denna negativa utveckling. Framstegen inom jämställdhet har stannat av, och kvinnor utsätts ständigt för diskriminering och våld. Dessa trender undergräver mänskliga rättigheter, mediefrihet och mångfald samt ett välinformerat medborgarskap.
Vi behöver agera
Anna Herdenstam betonar att vi alla har ett gemensamt ansvar för att vara med och vända utvecklingen åt rätt håll.
– Vi behöver alla agera för att hindra de negativa trenderna från att fortsätta nedåt. Nedgången är inte begränsad till auktoritära stater, även demokratier påverkas med en stadig försämring i västvärlden och Europa. Press- och yttrandefrihet är under attack över hela världen.
För första gången på 20 år så är demokratiska länder i minoritet i världen och tre av fyra människor lever i länder som styrs av diktatur eller autokrati. Hat och hot mot journalister ökar och självcensuren når alarmerande nivåer. De som drabbas hårdast är kvinnliga journalister och journalister som arbetar med klimatrapportering.
– Det är en mörk bild – och helt oacceptabelt, säger Anna Herdenstam.
Några ljuspunkter ger hopp
Ljuspunkterna i Unescos rapport är få men trots allt hoppingivande. Allt fler internationella nätverk för granskande journalistik uppstår och fler är villiga att betala för digitala nyhetsprenumerationer. Större andel av världens befolkning har fått utökad tillgång till sociala medier och fler lokala medier har fått juridiskt erkännande.