Utredningen ”Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter” (SOU 2025:49) föreslår bland annat en uppdaterad Säpo-datalag och en ny lag, anpassad för behandling av stora informationsmängder. Om förslagen blir verklighet kommer Säkerhetspolisen att kunna hantera större mängder personuppgifter, under längre tid och med hjälp av olika tekniska hjälpmedel.
Läs hela Journalistförbundets remissvar här
Det nya registret planeras innehålla stora mängder information. Utredningen föreslår att uppgifter som är registrerade i denna särskilda uppgiftssamling ska omfattas av en särskild sekretess till förmån för enskilda, samt för Säkerhetspolisens underrättelseverksamhet. Sekretessen ska vara absolut och gälla i högst 70 år. Den absoluta sekretessen motiveras med att uppgifterna omfattas av ett behandlingsförbud hos Säkerhetspolisen. Syftet är att ingen ska kunna begära ut uppgifter på ett sätt som gör att Säkerhetspolisen måste hantera uppgifter som omfattas av behandlingsförbudet.
Baksidan av förslaget är att insynen kraftigt begränsas även avseende uppgifter som skulle kunna lämnas ut utan att det uppstår skada för till exempel en enskild person eller en myndighets verksamhet.
Hindrar granskande journalistik
Enligt Journalistförbundet är absolut sekretess, på det sätt som utredningen föreslår, inte förenlig med Tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 2 § Detta eftersom även ”harmlösa” uppgifter träffas av bestämmelsen. När myndigheter som Säkerhetspolisen i detta fall ges möjlighet till att skapa omfattande övervakningsmekanismer över medborgarna behöver det enligt Journalistförbundet även finnas möjlighet för utomstående, till exempel journalister, att granska verksamheten. Den föreslagna sekretessen omöjliggör den typen av granskning. Mot den bakgrunden avstyrker Journalistförbundet förslaget.
Bra att skydda anonymitet
Utredningen föreslår vidare att Säkerhetspolisen ska förbjudas att behandla personuppgifter som innebär att en grundlagsskyddad meddelares anonymitet riskeras. Journalistförbundet tillstyrker förslaget.
Facklig tillhörighet bör skyddas
I utredningen föreslås också en ny reglering avseende sökning och sammanställning av känsliga personuppgifter. Dagens reglering innebär bland annat att uppgifter om medlemskap i fackförening inte får användas som sökgrund. Detta föreslås ändras vilket motiveras med att den typen av sökningar kan behöva göras, exempelvis för att förhindra ett terroristbrott riktat mot delar av fackföreningsrörelsen.
Enligt Journalistförbundet är det inte visat i utredningen på vilket sätt sökning på fackligt medlemskap i praktiken skulle vara avgörande för att förhindra terroristbrott. Att kartläggning av fackligt aktiva används för att förfölja oppositionen i odemokratiska länder är däremot väldokumenterat. Enligt Journalistförbundet är det inte visat i utredningen att fördelarna med den nya regleringen överväger nackdelarna för det fall Sverige skulle gå i en mer odemokratisk riktning, vilket är något som bör beaktas. Mot den bakgrunden avstyrker Journalistförbundet förslaget.