Det kontinuerliga arbetet rullar på, men de fackligt aktiva i Medietextarna har många utmaningar.
– Det är lite av ett Sisyfos-arbete, säger Barbro Garneij, ordförande för Medietextarna.
Trots tuffa förutsättningar och knappt med tid utmärker sig klubben genom sin höga aktivitet. En anledning till den höga aktiviteten är tyvärr att medlemmarnas villkor ständigt hotas av försämringar.
Medietextarna har en hemsida, en facebook-sida, två facebook-grupper, två instagram-konton, riktlinjer för översättning samt verktyget Textning.se. Klubben samarbetar även internationellt, gör skolbesök och bedriver påverkansarbete i branschen och inom förbundet.
Synpunkter om språkmodell
Nyligen begärde Medietextarna att få framföra sina synpunkter för förbundsstyrelsen inför att Journalistförbundet skulle besluta om att ansluta sig till Wasp, ett projekt som ska resultera i en svensk språkmodell.
– Innan fs skulle fatta beslut om språkmodellen ville vi dela med oss av våra erfarenheter. Vi är ju hårt drabbade av AI-användandet, berättar Barbro Garneij.
Hon ser att det finns en stor risk att den utvecklingen även kan drabba journalister inom inte alltför avlägsen framtid.
– Maskinöversättningar har funnits länge inom undertextning, och många har under en längre tid fått se sina arvoden sänkas, och sänkas igen, oftast med hänvisning till att arbetet går fortare med AI-verktyg – vilket det inte gör för en skicklig och rutinerad översättare. Det mer stjälper än hjälper.
På senaste tiden har det verkligen märkts av.
– Slutkunderna måste inse att undertexten är en del av produkten. Det är texter som du som tittare inte ska märka, men om undertextningen är dålig blir den ett störningsmoment istället.
Blir samhällsproblem
Barbro Garneij påpekar att undertexter är bland de mest lästa texterna i samhället. De används inte bara om av dem som har en hörselnedsättning eller inte förstår språket som talas i programmet, utan även som språkstöd eller för att lättare kunna fokusera, hänga med och ta till sig innehållet. Och då är det ju viktigt att undertexterna också håller en god kvalitet.
– När man väljer alternativ som ger sämre undertextning enbart av kostnadsskäl, utan att ha hänsyn till kvaliteten, så får det många negativa konsekvenser. I det långa loppet blir det ett samhällsproblem. Om textning och översättning inte görs på rätt sätt får medborgarna sämre och ojämlik tillgång till information. Det är ju också därför vi så ihärdigt försöker driva kvalitetsfrågan gentemot både myndigheter och branschen, säger Barbro Garneij.
Är du nyfiken på hur undertexter används och vad yrket faktiskt går ut på, så finns det en bra infografik här nedan som visar det. Barbro Garneij och Anna Gäredal står för den svenska översättningen av infografiken från Subcomm.
Läs mer om Medietextarnas verksamhet här nedan.
Bevakning av villkor
Klubben bevakar sina medlemmars villkor och arvoden.
Stöttar och organiserar
Medietextarna organiserar och erbjuder stöd till sina medlemmar. Yrkesstoltheten är också central.
Påverkansarbete
Klubben kommunicerar med företag, myndigheter, makthavare och allmänhet. Den lyfter även medlemmarnas intressen inom Journalistförbundet. Här är några inlägg i debatten som Medietextarna ligger bakom:
Nyhet: Det som hände oss kan hända hela journalistkåren
Debatt: Ställ krav på textningen i tv
Internationellt samarbete
Medietextarna ingår i AVTE, Audovisual Translators Europe. Ett viktigt forum då utvecklingen för undertextares arbetsvillkor är densamma i hela Europa.
Nyhetsbrev
Styrelsen skickar ut mejl till medlemmarna med jämna mellanrum.
Riktlinjer för översättning
Medietextarna har tagit fram nationella riktlinjer för undertextning utifrån norska Navios modell, och fler länder har följt efter.
Årets textunder
Medietextarna delar sedan 2024 ut priset ”Årets textunder”. I juryn sitter representanter för Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, Språkrådet, undertextningsbranschen och film- eller tv-kritiker. Hanna Hagström, översättare och doktorand vid Stockholms universitet, är juryns ordförande. Det är främst aktiva i branschen som nominerar kollegor för en film, teveprogram eller annan insats, men även allmänheten kan nominera någon.
Hemsida
På klubbens hemsida Medietextarna.se finns samlad information som är relevant för bland annat medlemmar och potentiella medlemmar.
Textning.se
Medietextarna har byggt upp ett verktyg, Textning.se, även den utifrån norska Navios förlaga. Där kan allmänheten lämna synpunkter på textning, både översättning och svensktextning. Informationen registreras och granskas. Resultat och statistik publiceras och skickas till berörda kanaler och strömningstjänster. Det blir också ett viktigt material för forskning om tv-tittares åsikter om undertexters kvalitet.
Fler länder är på gång med egna versioner. Att alla utgår från samma formulär gör att den insamlade datan sedan också kan samköras och jämföras länder emellan. Det kan vara betydelsefullt, då alla strömningstjänster och även många undertextningsbolag finns över hela Europa. Textning.se finns också på Instagram.
Rekryterande skolbesök
En person från Medietextarna besöker översättarprogrammet vid Stockholms universitet under en årligen återkommande arbetsmarknadsdag, för att informera om branschen och facket.
Facebook-sida och Instagram-konto
Klubben är aktiv på sociala medier.
Facebook-grupper x 2
Medietextarna har en grupp på facebook där alla som jobbar som undertextare är välkomna att gå med. Klubbens andra facebook-grupp är endast för medlemmar.
Julbord
Klubben bjuder in till julbord varje år. Då delas även Årets textunder ut.