– Lön har varit den absolut största frågan i årets avtalsrörelse och det känns bra att vi lyckats komma överens med Medieföretagen om att även våra medlemmar på tidskriftsområdet ska ha rätt till lönehöjningar i samma nivå med övriga arbetsmarknaden, säger Journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog.
– Årets förhandlingar har varit tuffa och ingenting har varit självklart. Inte ens att våra medlemmar ska få löneökningar utifrån det så kallade märket. Detta eftersom Medieföretagen velat ha möjlighet att utge lägre eller inga löneökningar, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Överenskommelsen om nytt kollektivavtal för avtalsområdet tidskrift mellan Journalistförbundet och Medieföretagen innebär:
- Lönehöjningar på 4,1 procent från 1 april 2023
- Lönehöjningar på 3,1 procent från 1 april 2024
- Höjda lägstalöner med 1350 kronor från 1 april 2023
- Höjda lägstalöner med 3,1 procent från 1 april 2024
- Höjd praktikantlön med 5,4 procent från 1 april 2023
- Höjd praktikantlön med 3,1 procent från 1 april 2024
- Höjda inbetalningar till flexpension, med 0,2 procent från 1 april 2024
- Arbetsgrupp om avtalets framtid (mer info nedan)
- Förändringar i löneprocessen i kollektivavtalet (mer info nedan)
Viktig höjning av lägstalöner och praktikantlön
I det nya kollektivavtalet finns en satsning på de lägsta lönerna i avtalet, som i år kommer att höjas med 1350 kronor. Detta innebär att lägstalönerna höjs med 4,9 respektive 5,4 procent 2023.
– Att vi lyckats komma överens med Medieföretagen att även mediebranschen ska omfattas av en satsning på lägstalönerna är viktig, eftersom vi har medlemmar som kommer in på medieföretag med väldigt låga löner, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Den lägsta lönen i avtalet för medlem med en akademisk examen höjs i år till 28 769 kronor och för övriga medlemmar till 26 281 kronor. Även praktikantlönen höjs i år med 5,4 procent till 13 141 kronor.
Förbättrad process för löneförhandlingar
I förhandlingarna har parterna utöver lönehöjningar lyckats komma överens om flera förbättringar i den löneprocess som finns i kollektivavtalet. En process som styr hur löneförhandlingarna på ett företag ska gå till. Bland annat kommer klubbar få större möjligheter att lyfta specifika grupper, det ska bli enklarare för medlem att få reda på hur ens lön ska kunna höjas och skrivningar om nyanställdas löner stärks.
– Vi har även tidigare ställt krav på förbättringar i löneprocessen, men stoppats av Medieföretagens motvilja. Därför känns det som en välkommen framgång att vi denna gång kunnat förbättra flera delar i processen utifrån de problem våra fackligt aktiva och medlemmar kunnat se, säger Ulrika Hyllert.
Arbetsgrupp om avtalets framtid
I överenskommelsen finns beslut om att en särskild arbetsgrupp ska inrättas med representanter från Journalistförbundet och Medieföretagen för att diskutera framtiden för tidskriftsavtalet. I arbetsgruppen kommer diskuteras om tidskrifterna ska ha ett eget kollektivavtal eller omfattas av dagspressavtalet. Detta med anledning av att antalet medlemmar som omfattas av tidskriftsavtalet minskat och utifrån likheterna mellan tidskriftsavtalet och dagspressavtalet.
Stoppat tuffa krav på försämringar
Arbetsgivarsidan har i årets avtalsrörelse ställt flera krav på stora försämringar, som förbundets delegation lyckats stoppa. Krav på försämringar som väckt starka reaktioner bland fackligt aktiva och medlemmar i förbundet.
Arbetsgivaren har på tidskriftsområdet krävt att de tre lediga SKL-dagarna ska tas bort, en möjlighet att avtala bort rättigheten till en tillsvidareanställning för vikarier och att företag lokalt ska kunna avgöra den procentuella höjningen av årets löner – inte fastslås i ett centralt kollektivavtal.
Arbetsgivarna har även ställt krav på ett dispositivt kollektivavtal, så att företag lokalt ska kunna avvika från delar i kollektivavtalet.
– Ett dispositivt kollektivavtal skulle innebära en utarmning och försvagning av våra kollektivavtal. Det finns en stor risk att journalistklubbar vid omorganisationer och nedskärningar skulle pressas av arbetsgivaren att gå med på försämrade villkor för medlemmarna lokalt, säger Ulrika Hyllert och tillägger:
– Jag hade önskat att vi nått längre i årets förhandlingar med fler av våra krav. Till exempel ett garantibelopp till alla på 1000 kronor och större möjligheter till återhämtning. Det också beklagligt att Medieföretagens krav så tydligt gått i motsatt riktning mot våra. Detta i en tid när arbetsgivarna har svårt att rekrytera och journalister lämnar branschen på grund av dåliga löner, säger Ulrika Hyllert.
Nya kollektivavtal är sedan tidigare i maj klara för avtalsområdena dagspress och public service. Förhandlingarna om nytt kollektivavtal för kommersiell etermedia pågår och för avtalsområdet bemanning inleds förhandlingarna inom kort.
För kontakt:
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, uh@sjf.se
Katarina Dahlskog, förhandlingschef, kd@sjf.se
Frågor och svar om det nya kollektivavtalet för avtalsområdet tidskrift
När får vi höjda löner?
I det nya kollektivavtalet finns det två löneförhandlingar inplanerade under avtalsperioden.
Det finns en lönepott på 4,1 procent nu i år, med retroaktiva lönehöjningar från 1 april.
När avtalet nu är klart så kan chefer och fackligt aktiva på företagen informera medlemmar om processen för årets löneförhandlingar. Sedan kommer det även en lönehöjning nästa vår, utifrån en pott på 3,1 procent från 1 april 2024.
Är jag garanterad en viss summa eller procent?
Nej, det finns inte i det nya kollektivavtalet ett garanterat belopp eller en viss procent du har rätt att få i löneökning. Vi hade ett krav på att alla skulle få minst 1000 kronor, men vi kunde inte hitta en överenskommelse med Medieföretagen om detta.
Hur mycket motsvarar procenten i pengar?
Om vi tittar på avtalets värde 2023 så kommer du som medlem bidra med 4,1 procent av din månadslön till den lönepott ni har på företaget. Det är ur den lönepott som lönehöjningarna sedan fördelas individuellt. Här en tabell med vad 4,1 procent innebär i kronor, utifrån fyra olika månadslöner.
| Månadslön 29 000 kr | 1 189 kr |
|---|---|
| Månadslön 35 000 kr | 1 435 kr |
| Månadslön 42 000 kr | 1 722 kr |
| Månadslön 49 000 kr | 2 009 kr |
Varför får vi inte mer är 7,4 procent på två år, utifrån att inflationen är mycket högre?
Anledningen till att det blir just 7,4 procent är att vi som förbund följer vi det så kallade märket på svensk arbetsmarknad och att vi i förhandlingarna lyckats komma överens med Medieföretagen. Märket är ett riktmärke som parterna inom industrin sätter för hela den svenska arbetsmarknaden gällande kollektivavtalen längd och hur mycket som ska utgå i lönehöjningar under en avtalsperiod. Historiskt kan vi se att våra medlemmar fått reallöneutveckling och det så kallade märket har varit bidragande till det.
Hade vi som förbund i stället för märket valt att våra lönehöjningar ska följa inflationen, så hade vi också övergett märket som modell. Ett vägval som skulle försvåra våra förutsättningar att få reallöneökningar framåt. Det vi kan se är att vi under många år med låg inflation fått högre löneökningar än inflationstakten, tack vare märket.
Du kan läsa mer om märket här.
Vad innebär avsättningen till flexpension?
Det här är extra pensionsinbetalningar som företagen måste göra för dig – utöver tjänstepensionen som de redan betalar. Överenskommelsen om flexpension innebär att förstärkningen av pensionspremien successivt kommer byggas ut under flera kollektivavtalsperioder med upp till 2 procent. Det här innebär att du som medlem får bättre pension.
Under denna avtalsperiod görs en avsättning om 0,2 procent till flexpension. Det nya totala värdet av flexpensionen blir därmed 1,3 procent från och med 1 april 2024.
Överenskommelsen om flexpension innebär också att du som medlem kan få en arbetstidsförkortning när du närmar dig pension. Detta eftersom systemet med flexpension ger möjlighet för personer i slutet av arbetslivet att gå ner i arbetstid med bibehållen pensionsinbetalning.
Hur ser uppdraget ut för arbetsgruppen som ska diskutera framtiden för tidskriftavtalet?
Uppdraget är formulerat i överenskommelsen med Medieföretagen enligt följande:
”Parterna konstaterar att tidskriftsbranschen genomgått förändringar under de senaste åren och antalet medarbetare om omfattas av Tidskriftsavtalet har minskat.
En partsgemensam arbetsgrupp inrättas för att under avtalsperioden förutsättningslöst diskutera framtiden för Tidskriftsavtalet mot bakgrund av att flera tidskriftsföretag i dag tillämpar Dagspressavtalet och att avtalen har flera likheter.
Arbetsgruppen består av två representanter för Medieföretagen och två representanter för Journalistförbundet. Arbetsgruppen träffas första gången senast den 29 september 2023 och avslutar arbetat senast den 30 september 2024.”
Det har varit många tuffa krav på försämringar från arbetsgivarna i årets förhandlingar som förbundet lyckats stå emot. Vad handlar det om?
Vi som förbund och flera journalistklubbar har reagerat kraftfullt på arbetsgivarnas krav. I april skrev journalistklubbar inom Bonnier News att de förvånades över arbetsgivarnas krav och Ulrika Hyllert kommenterade arbetsgivaren krav. Du kan läsa uttalandena här.
Det blev i år bara mindre förändringar i avtalet, vad beror det på?
Det har generellt inte blivit några större förändringar någonstans på arbetsmarknaden där nya kollektivavtal tecknats under våren. Men vi har även som parter stått långt ifrån varandra.
Medieföretagen som vi förhandlat med har haft en lista med försämringar och vi har haft krav på förbättringar. Vi har därför fått lägga ner mycket av vår förhandlingstid på att stoppa försämringar, vilket vi lyckats med.
Varför gick vi inte ut i strejk för att få igenom fler av våra krav?
Som förbund är vi alltid redo att gå ut i konflikt när vi bedömer att det är den bästa vägen framåt för våra medlemmar. Något vi inte kunnat se varit fallet för dessa förhandlingar, efter att vi gjort en samlad bedömning.
Kommer vi som är fackligt aktiva få mer information om löneavtalet och de kommande löneförhandlingarna?
Ja. Förbundets kansli kommer gå ut med information och stöd till klubbar med anledning av förändringarna i kollektivavtalet.