Foto: Journalistförbundet

Grävchef Mikael Delin bjuder på guldtips

Journalistförbundets chefsnätverk fick en exklusiv dragning med DN:s grävchef Mikael Delin. Han berättade om olika sätt att genomföra och publicera gräv, hur han stöttar reportrarna och om fällor att undvika. Guldtips!

Mikael Delin började sin bana på Dagens Nyheter som vikarie. Men så vann han Guldspaden och nominerades till Stora Journalistpriset, och någonstans däremellan blev anställningen fast. Han var med i redaktionens grävgrupp, och kom så småningom att bli chef för samma grupp. 

Journalistförbundets chefsnätverk
Exklusivt material – bara för dig som är chef eller arbetsledare.

Efter mer än fyra år som chef har han samlat på sig en hel del klokskaper och lärdomar. De delade han med sig av till oss i Journalistförbundets chefsnätverk, vid vår träff i oktober 2026. Här nedan kommer några smakprov på vad han berättade för oss.

Så här jobbar DN:s grävgrupp

Dagens Nyheters grävgrupp består av redaktören Mikael Delin och sju reportrar. De har inte specialområden, utan är metodspecialister med egna intressen. De pressas inte av några formella krav på läsarsiffror, konverteringar eller antal publiceringar. Däremot är de informella kraven höga. Det finns en förväntan om att gruppen ska vinna priser, få genomslag och vara nyhetsledande.

  • Sitter med övriga inrikesredaktionen – egna morgon- och veckomöten, stort gemensamt möte på måndagar.
  • Reportrarna jobbar nästan alltid i par.
  • Har ett eget grävrum. Kommunicerar på Slack och Signal. Ansvar för DN:s tipskorg.
  • Är delaktiga i nyhetsarbetet, utan schemaläggning. Rycker in när det smäller, som till exempel vid Fagerstadådet*.
  • Nyheter, tips och omvärldsläge är viktigt, men reportrarnas intresse trumfar det mesta.

 *Det kommer Fagerstapostens chefredaktör Sara Arvidsson berätta mer om vid chefsnätverkets träff 20 oktober.

Anmäl dig till nästa träff här

Två olika sätt att publicera

Under sin dragning för chefsnätverket delade Mikael Delin med sig av detaljerna bakom kulisserna vid två av DN:s stora avslöjanden. De två skiljde sig åt i tillvägagångssättet för publicering. Det finns förstås för- och nackdelar med båda varianterna.

Äggdonatorerna

Äggdonatorerna

  • Tre stora, färdiga publiceringar helt vid sidan av nyhetsflödet.
  • Lättare att kontrollera historien och göra publicistiska bedömningar.
  • Färre chanser till genomslag, stora jobb kan drunkna och försvinna när allt redan är sagt.
Landerholmaffären

Landerholmaffären

  • Varje ny uppgift som höll måttet publicerades direkt, som breaking news.
  • Skapade momentum och angelägenhet i en annars byråkratisk historia.
  • Risk för drev, där stora och små uppgifter blandas. Läsaren måste hänga med.

Viktigt stöd för reportrarna

Det blir lätt skarpt läge på en grävredaktion, och då gäller det att som chef ha tänkt till i förväg för att situationen ska bli hållbar. Som chef och redaktör är Mikael Delin noga med detta:

  • Ingen vill vila när det går fort. Ta pauser, sluta messa på kvällen.
  • Fortsätt hålla ribban högt – jobba mot djävulens advokat på redaktionen.
  • Faktakontroll och granskning är jättetråkigt och jätteviktigt – avsätt en hel dag långt i förväg om möjligt.
  • Sälj in jobbet internt, externt, mot reportrarna själva.
  • Ta samtalet när pressekreteraren skäller.
  • När något går fel – dra av plåstret.

Fällor att undvika som grävredaktion

  • När man fortsätter gräva i hopp om att rättfärdiga redan investerad tid.
  • När man publicerar artiklar utifrån hur man ville att de skulle bli, inte vad det faktiskt blev.
  • När man håller i granskningar för länge och sänker ribban för enskilda publiceringar.
  • När man inte håller i granskningar – allas ansvar blir ingens ansvar.

Senast ändrad 15 oktober 2026