I slutet av april lämnade regeringen besked om att producentansvaret för returpappersinsamlingen upphävs. Det är ett ansvar tidningsbranschen axlat sedan tidigt 1990-tal då systemet med producentansvar infördes. Men ansvaret och engagemanget går längre tillbaka än så. Allt sedan 1970-talet har tidningarna haft en välfungerande apparat på plats för insamling av returpapper. Tillsammans med intressenter och den tidningsläsande allmänheten har branschen nått en insamlingseffekt i världsklass. I dag samlas ungefär 90 procent av allt returpapper in och återvinns.
När producentansvaret inom kort lyfts från tidningarna ökar det chanserna till fortsatt satsning på oberoende journalistik i hela landet. För precis som en del andra branscher genomgår journalistiken just nu en dramatisk och kostsam omställning.
I korthet handlar omställningen om att allt fler svenskar tar del av sina nyheter och kvalitetsjournalistik via sajter och appar. Det medan många andra fortfarande helst läser den tryckta tidningen. Medierna måste alltså erbjuda och bekosta båda dessa möjligheter.
Samtidigt väljer ett stort antal annonsörer att köpa alltmer reklamplats av sökmotorer och sociala nätverk. Förra året ökade annonsörerna sina köp av reklamplatser hos sökmotorer, som Google, och sociala nätverk, som Facebook, till mer än 16 miljarder kronor. För nyhetsmediernas del minskade istället annonsintäkterna till 6 miljarder. Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik har nyhetsjournalistikens andel av reklamintäkterna halverats sedan 2008.
I ljuset av denna omställning är det fattade beslutet om producentansvaret det enda rimliga. Det säkrar viktiga journalistjobb och för vissa tidningar gör beslutet det möjligt att ta de pengar som det skulle ha kostat att utveckla insamlingssystemet i enlighet med de nya regler som gäller från årsskiftet och istället investera dem i det som journalister och redaktioner gör bäst – att granska politik, näringsliv, offentlig verksamhet, idrott och kultur. För andra betyder beslutet en fortsatt möjlighet att erbjuda sina läsare tryckta tidningar eller att över huvud taget finnas kvar.
Beslutet betyder också att den cirkulära ekonomin får en förstärkt möjlighet att utvecklas. Tidningsbranschen hade inte klarat av att utveckla systemet på det sätt som är tänkt. De ekonomiska resurserna finns inte. Tack vare beslutet finns nu möjligheter att göra världens redan mest effektiva insamlingssystem för returpapper ännu bättre och smidigare. Det vinner både journalistiken, miljön och demokratin på.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
Ewa Thorslund, vd TU
Debattartikeln publicerades på altinget.se den 3 juni 2020