Det skriver ledarna för de nordiska journalistförbunden och den europeiska journalistfederationen, i denna debattartikel hos Dagens Arena 3 maj 2020.
Corona-krisen används på olika sätt för att minska yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter i världen. Mest påtagligt är kanske hur rörelsefriheten i vissa länder helt försvann över en natt. I länder där yttrandefriheten hängde löst sedan tidigare används krisen som en förevändning för att inskränka yttrandefriheten ytterligare. I syfte att stoppa ”fake news” införs regler om vilken typ av information som ska tillåtas. Inte sällan handlar det om att hålla tillbaka kritik mot regeringens krishantering.
Krisen används som en förevändning för att inskränka yttrandefriheten ytterligare
Vi får löpande rapporter från länder i Asien, Afrika och Latinamerika om hur medier stängs ner, journalister hindras att arbeta, får böter, åtalas eller fängslas eftersom de insisterar på att fortsätta att rapportera om regeringens åtgärder – eller brist på åtgärder – mot corona-pandemin.
Minskad yttrandefrihet i skuggan av krisen
Även i Europa kan vi se dessa tendenser. ”Polen och Ungern” har nästan blivit som ett mantra när den antidemokratiska utvecklingen i Europa ska etiketteras. Men i skuggan av corona-krisen har även andra europeiska länder mer eller mindre obemärkt kunnat minska yttrandefriheten. I Rumänien införde presidenten, Klaus Werner Iohannis, redan in mitten av mars regler som möjliggör för myndigheter att kräva att viss information plockas bort från webbsidor. Även Serbiens premiärminister, Ana Brnabic, hade planer på att minska yttrandefriheten. Hon planerade för en ny lag om att bara statlig information om covid 19 skulle få spridas i landet. Ett förslag som hon senare fick dra tillbaka. Också i länder som Ryssland, Polen och Turkiet har pandemin på olika sätt använts för att minska pressfriheten ytterligare.
Ungern sänker ständigt lägsta nivån för vad EU tvingas acceptera när det kommer till att kränka mänskliga rättigheter. Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har använt corona-krisen för att flytta makten från parlamentet till sig själv. Han har också infört lagar som gör att den journalist som sprider ”fake news” riskerar fem års fängelse. I en rapport från Göteborgs universitet över situationen för demokratiska rättigheter i olika länder under förra året noteras att Ungern, redan före corona-krisen, inte var att betrakta som en demokrati.
Digital kontroll hotar
I land efter land införs också digitala kontrollsystem. Det handlar om alltifrån insamling av anonymiserade platsdata från mobilanvändare, som vi har sett här i Norden, till mer integritetskränkande system. I diktaturen Kina styr corona-appen medborgarnas liv på detaljnivå. I Polen övervakar polisen att karantänsreglerna följs genom att användarna tvingas skicka in selfies som i kombination med platsdata kontrollerar att personen är hemma. Corona-krisen har visat hur ny teknik snabbt kan gå från att vara ett verktyg för pressfrihet till att bli dess fiende.
Viktig varning innan det är för sent
Vi som försvarar yttrandefriheten får sällan fira stora segrar. Vi vet att det är med små steg som vi flyttar fram positionerna och stärker pressfriheten. Det är därför smärtsamt att se hur snabbt våra kollegor som försvarar yttrandefriheten runt om i världen tvingas retirera.
Vi som försvarar yttrandefriheten får sällan fira stora segrar
I Norden är vi lyckligt lottade. Vår yttrandefrihet står relativt stark även när det blåser snålt. Därför är det viktigare än någonsin att vi höjer våra röster och hissar varningsflagg innan det är för sent.
Tine Johansen, ordförande, Danska Journalistförbundet
Hanne Aho, ordförande, Finlands Journalistförbund
Ulrika Hyllert, ordförande, Svenska Journalistförbundet
Hege Iren Frantzen, ordförande, Norska Journalistförbundet
Hjálmar Jónsson, ordförande, Isländska Journalistförbundet
Jón Brian Hvidtfeldt, ordförande, Färöarnas Journalistförbund
Mogens Blicher Bjerregård, ordförande, Europeiska Journalistfederationen