Debattartikel publicerad i Journalisten 23 april 2020.
Situationen i Turkiet är, och har under lång tid varit, problematisk. Erdogan gör nu som många andra odemokratiska ledare – tar tillfället i akt. Som ett barn som passar på när mamma eller pappa tittar bort plockar nu Erdogan åt sig av den lilla yttrandefrihet som finns kvar i Turkiet. Resultatet blir fler journalister i fängelse. Och det finns plats.
Erdogan har, precis som Kurdo Baksi och Murat Kuseyri skriver, släppt ut fångar på grund av corona-krisen. Journalister och andra frihetskämpar fick dock sitta kvar. Detta är något som bland annat vårt internationella journalistfack, IFJ, har kritiserat.
En struktur för internationellt fackligt arbete
Fallet med Barış Pehlivan visar på just denna problematik. Nu när alla världens blickar är riktade mot coronakrisen passar Erdogan på att fängsla Barış Pehlivan på nytt.
Journalistförbundet har en upparbetad struktur för hur vi arbetar med fackligt solidariskt arbete i världen. Försvaret av yttrandefriheten ingår som en viktig del i det arbetet.
Vårt arbete bedrivs genom det europeiska och internationella journalistfacket, EFJ och IFJ. Som medlemmar bidrar vi till deras arbete. Genom att samarbeta om Sida-finansierade projekt i bland annat Turkiet kan vi stötta våra kollegor i lokala fackförbund. Ett av journalistfacken, TGS, har en lista med namn över fängslade journalister i Turkiet. Just nu är det 85 namn på den listan. Barış Pehlivan är ett av namnen.
EFJ har tillsammans med TGS uppmärksammat Barış Pehlivan och hans kollegors fall, bland annat genom manifestationer. EFJ har också anmält fallet till Europarådet genom det särskilda anmälningsförfarande som finns för att uppmärksamma övergrepp mot pressfriheten i Europa.
Ett gemensamt ansvar
Vi har alla ett ansvar för att visa att kollegor som sitter fängslade runt om i världen är personer av kött och blod. Det är därför bra att Kurdo Baksi och Murat Kuseyri på detta sätt påminner oss om personen Barış Pehlivan.
Var och en kan engagera sig för fängslade och utsatta journalister, däremot kommer det vi tillsammans gör aldrig kunna betraktas som tillräckligt förrän den dag alla journalister är släppta och pressfrihet råder i hela världen.
Så ska man leta syndabockar är det sannolikt mer effektivt att peka ut dem som bär ansvar för situationen. I just det här fallet heter han Recep Tayyip Erdoğan. Vi diskuterar gärna med Kurdo Baksi och Murat Kuseyri om hur vi som fackförbund och våra enskilda medlemmar kan stötta Barış Pehlivan och de andra fängslade journalisterna i Turkiet ytterligare.
Ulrika Hyllert
ordförande i Journalistförbundet