Många AI-företag tränar och utvecklar sina system med journalistiskt innehåll, ofta utan att ha fått tillstånd och utan att betala för det. I dag publicerar Journalistförbundet och 13 organisationer från Danmark, Sverige, Norge, Finland, Island, Estland, Lettland och Litauen tre gemensamma rekommendationer för hur upphovsrätten ska respekteras när AI-företag använder upphovsrättsligt skyddat material kommersiellt.
Organisationerna företräder medieföretag, journalister bransch- och rättighetsorganisationer. Tillsammans står de bakom en gemensam hållning för en rättvisare marknad för journalistiskt innehåll i AI-utvecklingen.
– Bakom allt upphovsrättsligt skyddat innehåll som AI-företagen använder finns journalister eller andra kreatörer som har gjort jobbet. I dag tar AI-företagen innehållet utan att fråga och utan att betala. Det urholkar ekonomin för de redaktionella medier som står för oberoende journalistik, och i förlängningen allmänhetens tillgång till den. Våra tre rekommendationer visar hur det går att komma till rätta med problemet, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.
Tre rekommendationer för användningen av journalistiskt innehåll i AI
AI behöver journalistik. För att journalistiken ska kunna utvecklas krävs rimliga marknadsvillkor som gör det möjligt att finansiera en mångfald av journalistik som kommer allmänheten till del.
De 14 organisationerna har därför enats om tre konkreta reformer som skulle stärka skyddet och skapa bättre förutsättningar för rättvis ersättning:
Samtycke: Användning av upphovsrättsligt skyddat innehåll i AI kräver samtycke från rättighetshavarna. AI-företag måste respektera upphovsrätten och ingå avtal om de vill använda skyddat innehåll.
Transparens: AI-företag ska ge rättighetshavarna tillräcklig insyn i vilket upphovsrättsligt skyddat innehåll som används för att träna och driva deras system. Om de nödvändiga uppgifterna inte lämnas ut bör en presumtionsregel med omvänd bevisbörda gälla.
Efterlevnad: Förhandlingar mellan utgivare och AI-företag som olovligen använder upphovsrättsskyddat material har ännu inte lett till avtal. Därför bör möjligheten att inrätta ett skiljeförfarande eller en annan effektiv tvistlösning utredas. En sådan ordning ska hjälpa till att lösa tvister om ersättning och tillhörande villkor, utan att rättighetshavare tvingas ingå avtal.
Pågående rättsprocesser visar behovet av tydliga regler
Flera pågående rättsliga tvister visar att det behövs tydliga regler för hur AI-företag får använda journalistiskt eller upphovsrättsligt skyddat innehåll.
Tidigare i år stämde den danska rättighetsorganisationen DPCMO (Danske Pressepublikationers Kollektive Forvaltningsorganisation) OpenAI. Enligt DPCMO har företaget använt danska nyhetsartiklar för att träna ChatGPT och återgett delar av artiklarna i strid med upphovsrätten. Stämningen kom efter upprepade försök till förhandling och medling.
Fallet visar vilka svårigheter rättighetshavare möter när de försöker hävda sina rättigheter mot globala AI-företag.
AI-företag som olovligen använder upphovsrättsskyddat material har ännu inte lett till avtal. Därför bör möjligheten att inrätta ett skiljeförfarande eller en annan effektiv tvistlösning utredas. En sådan ordning ska hjälpa till att lösa tvister om ersättning och tillhörande villkor, utan att rättighetshavare tvingas ingå avtal.
Om den gemensamma ståndpunkten
Bakom de tre kraven står följand
Baltic Press Publishers’ Colle 14 organisationer: ective Management Organisation (Baltikum)
Danske Medier (Danmark)
Danske Pressepublikationers Kollektive Forvaltningsorganisation, DPCMO (Danmark)
Dansk Journalistforbund (Danmark)
Estonian Media Enterprises Association (Estland)
Blaðamannafélag Íslands, Islands journalistförbund (Island)
Mediebedriftenes Landsforening (Norge)
Norsk Journalistlag (Norge)
Journalistförbundet (Sverige)
Swedish Press Publishers’ Collective Management Organisation, SPCMO (Sverige)
Tidningsutgivarna, TU (Sverige)
Sveriges Tidskrifter (Sverige)
Medieförbundet, Medialiitto (Finland)