I Sverige har vi ett relativt bra skydd för visselblåsare, men för andra EU-länder som idag saknar lagstiftning kan det nya direktivet spela en viktig roll. Att skydda personer som slår larm om missförhållanden är betydelsefullt för att stärka yttrandefriheten och därmed demokratin inom EU.
Direktivet ger ett starkt skydd för visselblåsare som slår larm internt inom ett företag eller externt till en behörig myndighet. Tyvärr ställs det höga krav för att en visselblåsare ska få vända sig direkt till media med en uppgift. Detta är en brist i direktivet och något som har påtalats bland annat av den europeiska journalistfederationen.
Dagens svenska meddelarskydd innebär att anställda inom offentlig sektor och privat vård, skola och omsorg har rätt att lämna uppgifter till media om vilket ämne som helst. Arbetsgivaren får inte undersöka vem som lämnat uppgift till media och inte heller straffa en anställd som lämnar en uppgift till media. Under lagstiftningsarbetet i EU fick Sverige igenom ett undantag som innebär att Sverige kan behålla meddelarskyddet, vilket är positivt. Trots det finns det enligt Journalistförbundet risk att direktivet påverkar meddelarskyddet negativt.
Enligt direktivet ska det finnas interna så kallade rapporteringskanaler dit visselblåsaren ska vända sig för att slå larm. Detta gäller även på den offentliga sidan. Enligt Journalistförbundet undergräver det meddelarskyddet eftersom det för visselblåsaren kan framstå som att man måste slå larm internt innan man kan vända sig till media med en uppgift.
De nya reglerna kommer att göra det extra viktigt att anställda som omfattas av meddelarskydd får tydlig information om vilka rättigheter de har att lämna uppgifter till media. Detta är en av de frågor som Journalistförbundet kommer att driva när direktivet nu ska införas i svensk rätt.
För mer information, kontakta:
Tove Carlén, jurist Journalistförbundet
tc@sjf.se, 070-267 65 77