42 journalister från tio olika redaktioner.Tillsammans spikade de sju paragrafer vid ett möte 21 oktober 1901. Där och då grundades Svenska Journalistföreningen efter flera decennier av mer eller mindre misslyckades försök att samla landets journalister.
Anledningen var framför allt uppsägningar där man upplevde att tidningsägarna ”tillämpade systemet att utan skälig uppsägningstid eller utan någon uppsägningstid alls avskeda fast anställda medarbetare”.
Namnbyte 1950
Sedan dess har mycket hänt. Fler och fler journalister från hela landet anslöt sig som i sin tur samlade sig i klubbar och sektioner. 1950 bytte förbundet namn till Svenska Journalistförbundet, vilket sedan kortades ytterligare. Fyra år senare tecknades det första kollektivavtalet. 1970 tillkom frilansarna som egen medlemskategori och 1998 röstades studentmedlemskapet igenom på kongressen.
Under de här 125 år har yrkesgrupper tillkommit och försvunnit i takt med att branschen förändrats. Våra medlemmar och förtroendevalda har strejkat, uppmärksammat farlig arbetsmiljö, protesterat mot dåliga villkor, krävt bättre betalt, varslat om lockout och skrivit debattartiklar. Vi har också förhandlat. Ibland framgångsrikt och ibland har vi bara fått försvara de positioner vi redan har uppnått.
Olika krav, liknande frågor
De konkreta kraven vi har drivit har sett olika ut i olika tider. Men ärenden om arbetsmiljö, villkor, anställningar och betalning har ständigt återkommit. Och ända sedan starten har enskilda medlemmar kunnat vända sig till oss – antingen på lokal nivå eller till förbundskansliet – för att få hjälp när de upplevt sig orättvist behandlade. Den drivkraften är lika stark nu som den där oktoberdagen 1901.
Vill du se vad vi hittade när vi grävde i våra arkiv? Spana in vårt Instagramflöde.
Vill du fira att vi fyller år? Beställ en tårta till din klubb eller sektion här.