Efterforsknings- och repressalieförbud

Efterforskningsförbudet innebär att företrädaren för myndigheter och vissa privata verksamheter inte får försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media. Det är alltså straffbart för dessa arbetsgivare att försöka ta reda på vem som är källan. Anställda ska utan risk kunna berätta för en journalist om verksamheten.

Själva lagtexten om efterforskningsförbudet hittar du i tryckfrihetsförordningen kap 3 § 4 eller i yttrandefrihetsgrundlagens kap 2 § 4.

I samma paragrafer finns också ett repressalieförbud som innebär ett förbud för arbetsgivaren att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.

Förbudet gäller åtgärder som avskedande, uppsägning och beslut om andra disciplinpåföljder. Den arbetsgivare som bryter mot förbudet kan dömas till högst ett års fängelse.

Dessa regler gäller

  • statliga och kommunala myndigheter
  • kommunala bolag som kommunen har en avgörande beslutanderätt över
  • verksamheter som finns upptagna i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen
  • privat vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad

Den gäller inte

  • statliga bolag
  • privat verksamhet i övrigt

Det betyder att om du får ett tips av en privat anställd som inte omfattas av meddelarskydd men vill vara anonym får du som journalist inte avslöja källan på grund av källskyddet i tryckfrihetsförordningen. Däremot får alltså tipsarens arbetsgivare försöka ta reda på vem som läckt. Se vidare kapitlet om privatanställdas yttrandefrihet.

Vill du veta mer, kontakta Tove Carlén, jurist, tc@sjf.se , 070-267 65 77

Redigerat 2017-10-10/TC

Taggar: yttrandefrihet