Vanliga frågor och svar om upphovsrätt

Vilka prestationer är skyddade? Hur får jag rewrita? Vad händer om jag bryter mot upphovsrättslagen. De vanligaste frågorna och svaren om upphovsrätt har vi samlat här.

Vad innebär det nya förslaget till sällskapsdirektiv?
Rent generellt innebär det nya förslaget till sällskapsdirektiv att en organisation som är att anse som en kollektiv förvaltningsorganisation i lagens mening måste följa ett antal detaljregler, till exempel om hur pengar hanteras och hur ofta bolagsstämma/kongress ska äga rum. Några motsvarande regler finns inte idag, förutom allmänna generella rättsprinciper och vissa detaljregler kring avtalslicenser i till exempel 42 a § Upphovsrättslagen. Vilka organisationer som kommer att omfattas av den nya föreslagna lagen och vilka organisationer som inte kommer att omfattas av denna lag är långt i från entydigt. Att till exempel STIM kommer att omfattas är klart, liksom att Journalistförbundet inte kommer att omfattas.

Det mest tydliga exemplet i lagförslaget där man kan se en skillnad mellan vad som gäller idag jämfört med vad som ska gälla om förslaget går igenom gäller förutsättningarna att ingå så kallade avtalslicensavtal. Enligt lagförslaget ska i fortsättningen bara organisationer som ska omfattas av den nya lagen få ingå sådana avtal, vilket innebär att till exempel Journalistförbundet inte längre kan få ingå avtal själva i eget namn. Tanken från ensamutredaren är att fackförbund och intresseorganisationer som inte omfattas av den nya lagen får ingå avtal via gemensamma förhandlingsorganisationer som till exempel Bonus och Copyswede, som därmed får bli en sådan organisation som kommer att omfattas av den nya lagen, och som också blir avtalspart i ett licensavtal med till exempel en skola eller ett universitet.

Vilka prestationer är skyddade? Vad är tillåtet att rewrita?
Konstnärliga och litterära verk skyddas enligt upphovsrättslagen av en ensamrätt under en tidsrymd av 70 år efter upphovsmannens död. Det betyder att den eller de som skapat verket har ensamrätt att förfoga över det de åstadkommit. Alla skapelser skyddas inte. För att upphovsrätten ska gälla ställs krav på något som kallas verkshöjd. Det betyder att enbart skapelser som är någorlunda originella och självständiga skyddas. En prestation ska inte kunna ha utförts av två eller flera personer oberoende av varandra. Korta nyhetsmeddelanden, typ mindre notiser som beskriver fakta, är till exempel inte skyddade. I Sverige är kravet på verkshöjd relativt lågt ställt. Information från verkligheten skyddas inte av upphovsrätten, eftersom det inte är något som skapats. Där finns ingen upphovsman.

Fakta och information ur en artikel kan alltså användas utan att det blir fråga om upphovsrättsintrång, även om artikeln i sin helhet är skyddad. Det som skyddas av upphovsrätten är nämligen den språkliga dräkt som författaren ger faktauppgifterna; ensamrätt till fakta skulle innebära ett allvarligt ingrepp i tryckfriheten. Om innehållet däremot inte består av faktauppgifter utan är påhittat, i ett kåseri eller en fictionroman till exempel, är även detta skyddat. Ett rewrita ett kåseri som bygger på påhittat material är näst intill omöjligt. Utgångspunkten för det upphovsrättsliga resonemanget är att ett nytt och självständigt verk ska skapas. Även den som i någon form bearbetar ett material, genom att översätta det till ett annat språk, genom att redigera om eller korta ner det eller genom att omarbeta originalet på annat sätt, får upphovsrätt till sin prestation i egenskap av bearbetare. Även för bearbetningar gäller krav på verkshöjd. Men den här formen av upphovsrätt för bearbetaren kan bara utövas under förutsättning av originalförfattarens godkännande. En sådan upphovsrätt kan bara utövas av de båda gemensamt. Om bearbetningen däremot är så omfattande att den blivit en rewrite, det lagen kallar ett nytt och självständigt verk, har originalförfattaren inte längre någon rätt till verket.

Förutom litterära verk, dit till exempel tidningsartiklar och radioreportage räknas, skyddas också fotografier, TV-reportage och liknande prestationer av upphovsrättslagen. Lagen talar genomgående om ”upphovsmannen” och hans rätt, men många rättigheter förvaltas eller innehas av andra, exempelvis av bolag som förvärvat vissa rättigheter från upphovsmannen. Upphovsrätten behöver därför inte bara vara en rätt för den som skapat verket. Den kan också vara en rätt för den som köpt eller förvärvat upphovsrätten från den ursprunglige upphovsmannen.

Vad skyddar upphovsrätten? Vilka är de viktigaste undantagen?
A. Förfoganderätten: Denna rätt innebär att upphovsmannen, eller den som förvärvat rätten från upphovsmannen, har ett principiellt monopol, en ensamrätt, att förfoga över verket. Bara upphovsmannen kan tillåta andra att använda verket. Med ”förfogande” menar lagen ett antal konkreta nyttjanden, som har till syfte att fånga upp alla ekonomiskt intressanta sätt att hantera konstnärliga och litterära verk. De här förfogandena är följande:
1. Mångfaldigande, till exempel kopiering av en tidning
2. Visning, till exempel förevisning av en skulptur på en utställning
3. Spridning, till exempel utdelning eller försäljning av tidningar
4. Offentligt framförande, till exempel uppspelning av radioprogram i etern eller framförande av musik på allmän plats eller i en konsertlokal

Redan här kan vi se att ett antal åtgärder inte omfattas av upphovsrättsinnehavarens ensamrätt. Att betrakta ett konstverk eller framföra musik i sammanhang som inte är offentliga, i ett hem till exempel, omfattas inte av upphovsmannens ensamrätt.

Förutom de här undantagen finns det i upphovsrättslagens kapitel 2 uppräknat ytterligare ett antal undantag från den principiella ensamrätten. Till den hör rätten att kopiera artiklar och liknande för egen användning. Ett annat undantag är den så kallade citaträtten, som tillåter att man ur ett offentligt verk får citera delar, om det sker som lagen uttrycker det ”i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.” Denna ganska intetsägande formulering betyder att ingen ur en annans artikel får knycka allt eller vissa centrala godbitar för att förbättra sin egen artikel. Ska en journalist återge något ur en annans artikel med stöd av citaträtten, ska det vara för att belysa eller spegla något i anslutning till den artikel hon eller han själv författat. I recensioner har författaren en mer långtgående rätt att plocka avsnitt ur den aktuella boken eller filmen och foga in dem i recensionen för att exemplifiera påståenden och åsikter. Andra undantag är att verk som syns eller hörs under en dagshändelse, får återges i samband med information om denna händelse vid en radio- eller TV-sändning till exempel.

B. Ideell rätt (droit moral): Till skillnad från den andra viktiga delen i upphovsrätten, förfoganderätten, kan den ideella rätten inte överlåts som en handelsvara. Det beror på att den ideella rätten är så intimt förknippad med dem som skapat verken och med deras personligheter. En upphovsman kan bara göra sig av med den ideella rätten genom att i testamente förordna om hur rätten ska utövas efter hans död, eller under livstiden i viss begränsad omfattning förpliktiga sig att inte göra den ideella rätten gällande. Det senare kan bara ske om det gäller en konkret användning av verket, som när en författare godkänner att en bok omarbetas till film.
Den ideella rätten, ofta kallad droit moral, består av följande delar:
1. Förbud mot att ändra eller bearbeta ett verk på ett kränkande sätt
2. Förbud mot att tillhandahålla verk i ett kränkande sammanhang
3. Krav på att upphovsmannen ska anges, i regel med namn, då exemplar framställs av verket eller då det görs tillgängligt för allmänheten
Det största problemet är att avgöra vad som är kränkande. Vad som är kränkande för en individ behöver inte vara det för en annan. Det räcker inte att upphovsmannen påstår att han känner sig kränkt. Han måste också göra troligt att han är kränkt och på något sätt styrka varför han känner sig kränkt. Domstolen ska därför bedöma om den som påstår sig ha blivit kränkt har ”fog för redaktionen” ur ett mer objektivt perspektiv. Tanken bakom detta är att överkänsliga personer inte ska få gehör om de väcker talan. En kränkande ändring är till exempel om någon utan tillstånd ändrar tendensen i en artikel som är positiv till U-hjälp, så att läsarna får intrycket att artikelförfattaren har en motsatt uppfattning. Ett kränkande tillhandahållande kan vara att utan tillstånd använda en tidningsartikel eller delar av en artikel i reklamsammanhang.

Är det bara upphovsmannen som har upphovsrätt?
Andra kan genom avtal med upphovsmannen förvärva rätten att förfoga över det som skapats. När en journalist tar anställning vid ett tidnings- eller etermedieföretag upplåts till exempel en viss rätt för företaget att utnyttja de bilder, artiklar och radio- eller TV-program som journalisten åstadkommit i sin anställning. Finns ingenting uttryckligt avtalat mellan den anställde och arbetsgivaren, får deras respektive rättigheter bedömas dels utifrån vad den anställde hade för fog att tro gällde när han anställdes, och dels utifrån arbetsgivarens normala verksamhet. För Journalistförbundets del regleras upphovsrätten för merparten av våra medlemmar genom bestämmelser i kollektivavtalen. Där framgår vilka rättigheter arbetsgivaren förvärvar och inte förvärvar. När detta skrivs finns varianter på upphovsrättsbestämmelser i fyra olika kollektivavtal som Journalistförbundet tecknat med TU-tidningar, FoM-tidskrift, HAO, TV4 och SRAO. Skrivningarna i HAO-avtalet återkommer i ett antal andra kollektivavtal, till exempel FoM-etermedia.

Vad händer den som bryter mot upphovsrättslagen?
Den vanligaste och viktigaste konsekvensen av ett intrång i upphovsrätten är att brottslingen blir skyldig att betala skadestånd. Den som brutit uppsåtligt eller med grov oaktsamhet mot upphovsrätten kan dessutom dömas till böter eller fängelse i högst två år, med det är mycket ovanligt att fängelsestraff utdöms.

Vilket skydd gäller för fotografier?
Tanken är att i princip alla prestationer som har verkshöjd ska rymmas inom begreppet konstnärliga och litterära verk. Föreskrifterna i kapitel 5 skyddar emellertid ett antal prestationer, vanligen kallade närstående rättigheter, trots att de inte definieras som konstnärliga eller litterära verk. Till de närstående rättigheterna räknas bland annat utövande konstnärers, som sångares och skådespelares, prestationer. Fotografiska bilder som inte uppnår verkshöjd har en fördel i förhållande till andra prestationer som inte uppfyller kravet, eftersom också de ges ett särskilt skydd i kapitel 5. När ett fotografi uppnått verkshöjd och betraktas som ett konstnärligt och litterärt verk gäller upphovsrättsskyddet i 70 år efter upphovsmannens död. När ett fotografi inte uppnått verkshöjd är skyddstiden istället 50 år räknat från den tidpunkt bilden togs. Skyddet för de fotografier som inte är verk är inte heller lika omfattande, när det gäller andras beskärning eller bearbetning av bilderna. Bearbetas en bild som inte har verkshöjd jämställs effekten med den vid en rewrite. Bearbetaren anses ha åstadkommit något nytt och det krävs inte tillstånd från den som ursprungligen åstadkom förlagan. 

Taggar: upphovsrätt