Denna sida är under uppbyggnad. Har du en egen fråga? Skicka då gärna ett mejl till fragelada@sjf.se.
Hur påverkas bemanningsanställda av de nya reglerna?
En bemanningsanställd som har varit placerad på samma driftsenhet hos ett kundföretag under en sammanlagd tid om mer än 24 månader under en period om 36 månader ska bli erbjuden tillsvidareanställning av kundföretaget. Om kundföretaget önskar kan det i stället välja att utge en ersättning motsvarande 2 månadslöner till de bemanningsanställda. Om en bemanningsanställd accepterar ett erbjudande om tillsvidareanställning hos kunden upphör anställningen hos bemanningsföretaget från det datum som den nya anställningen tillträds.
Dessa regler genomförs genom en förändring i Uthyrningslagen. I huvudavtal går att komma överens om andra regler. I det nya Huvudavtalet finns en alternativ regel som bara gäller för arbetare, alltså inte oss tjänstemän. (Den sistnämnda alternativa regeln innebär att det antal månadslöner arbetsgivaren blir skyldig att betala ut om den inte tillsvidareanställer är utökat till 3.
Hur påverkas visstidsanställda av de nya reglerna?
Den största förändringen för dig som är visstidsanställd på något av Journalistförbundets avtalsområden är att Huvudavtalet innebär att du har rätt till omställnings- och kompetensstöd på samma villkor som tillsvidareanställda. En visstidsanställd vars anställning löper ut har numera rätt till samma stöd som en tillsvidareanställd som blir uppsagd på grund av arbetsbrist.
I lagstiftningen införs en ny anställningsform (särskild visstidsanställning) som ersätter dagens allmänna visstidsanställning. Journalistförbundets kollektivavtal innehåller redan andra anställningsformer än allmän visstid, och påverkas inte av denna förändring. De som arbetar på företag som omfattas av lagens regler sedan tidigare (till exempel företag utan kollektivavtal) påverkas däremot.
Särskild visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning efter 18 månaders sammanlagd anställning hos en arbetsgivare under en 5-årsperiod. Tidigare skedde omvandlingen efter 24 månader.
Den som har en särskild visstidsanställning får företrädesrätt till ny särskild visstidsanställning (blir ”inlasad”) efter att den jobbat under sammanlagt mer än 9 månader under en 3-årsperiod.Tidigare fick den som hade en allmän visstidsanställning företrädesrätt efter 12 månader.
Den som har haft fler än 2 särskilda visstidsanställningar hos samma arbetsgivare under en kalendermånad får tillgodoräkna sig tiden mellan anställningarna som anställningstid. Detta innebär att den som arbetar på timme eller med andra korta visstidsanställningar snabbare kommer att nå gränserna för företrädesrätt och omvandling till tillsvidareanställning.
Varför är det viktigt att hjälpa vikarier få ett nytt jobb?
Bättre tillgång till kompetensutveckling och bättre stöd till visstidsanställda har under många år varit en prioriterad facklig fråga för Journalistförbundet. Detta var två punkter som särskilt lyftes fram av den oberoende utredaren Kent Werne när han 2017 på Journalistförbundets uppdrag utredde åtgärder för att motverka otryggheten i mediebranschen. Det nya huvudavtalet åstadkommer i de här delarna positiva förändringar precis i de riktningar som Journalistförbundet länge förespråkat.
Hur påverkas deltidsanställda av de nya reglerna?
Om en arbetsgivare anställer någon på lägre sysselsättningsgrad än heltid ska arbetsgivaren på begäran skriftligt ange skälen till varför anställningen är på deltid. Denna regel införs genom lagstiftning.
Har förbundsstyrelsen kört över kongressbeslutet från 2018 att stå upp för medlemmarnas anställningstrygghet och att aktiva motarbeta försämringar av LAS?
Denna fråga behandlades av granskningsutskottet under kongressen 2021. Utskottet menade att förbundsstyrelsen försökt leva upp till intentionen i beslutet genom att delta i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. ”Vad som hade kunnat göras i stället är SJF hade kunnat sagt nej till att delta i förhandlingarna eller nej till den slutförhandlade uppgörelsen, men då med en risk att resultatet hade blivit värre”, skrev granskningsutskottet. Yttrandet godkändes av kongressen.
Det politiska alternativet till huvudavtalet var ett genomförande av den statliga så kallade Toijer-utredningen, som innehöll betydligt sämre regler för arbetstagarsidan än det som blev resultatet av förhandlingarna och som inte innehöll några av de förbättringar som förhandlingarna ledde fram till – som bättre omställningsstöd för visstidsanställda, bättre studiestöd, bättre regler för bemanningsanställda, och så vidare.
Journalistförbundets styrelses beslut att både aktivt delta i förhandlingarna och säga ja till slutresultatet byggde helt enkelt på bedömningen att dessa ställningstaganden ledde till bäst resultat för våra medlemmar. Det går naturligtvis att önska sig en annan politisk verklighet, men förhandlingar kan inte utgå från önsketänkande.
Hur finansieras det nya omställningsstudiestödet i lagen och det som kompletteras av det nya Huvudavtalet?
Omställningsstudiestödet finansieras både av staten och av arbetsgivarna, som betalar en avgift som bekostar Trygghetsrådet TRR:s verksamhet, som inkluderar det kompletterande studiestödet. Denna avgift ökar från dagens 0,3 procent av lönesumman till 0,55 av lönesumman. Med en ny statlig kompensation om 0,15 procent inräknad blir nettokostnaden för företagen 0,4 procent.
Hur mycket kan jag få i omställningsstudiestöd?
Här är en tabell över hur mycket man kan få från CSN och TRR. Bild från PTK.
Omställningsstudiestödet finansierar studier upp till 44 veckor.
Vem kan få omställningsstudiestöd?
Omställningsstudiestödet kan nyttjas både av visstidsanställda och av tillsvidareanställda, det kan användas under pågående anställning och efter avslutad anställning. Även egenföretagare kan ta del av den statliga delen av stödet.
Reformen omfattar hela arbetsmarknaden. Antalet individer som kan nyttja stödet är inte begränsat per sektor, bransch eller arbetsplats, utan begränsas enbart av tillgången på finansiering.
Finns det tillräckligt med pengar att finansiera omställningsstudiestödet?
Såväl den statliga utredningen (Ds 2021:18), som ligger till grund för den nya lagstiftningen om omställningsstudiestödet, som den rapport som LO, PTK och Svenskt Näringsliv tog fram inför förhandlingarna innehåller olika antaganden av hur många som kan tänkas vilja nyttja stödet, vilket i sin tur legat till grund för de olika besluten om finansiering. Både den statliga finansieringen och den av parterna beslutade avgiften för det kollektivavtalade systemet är dimensionerade för att hålla över konjunkturcyklerna.
Hur stor del av löneutrymmet belastas av arbetsgivarens inbetalningar till omställningsstudiestöd och trygghetsråd med och utan huvudavtal?
Ingen del av kostnaden för vare sig det statliga omställningsstudiestödet eller det kollektivavtalade omställningsstödets olika delar tas av löneutrymmet. Löneutrymmet påverkas således inte av huvudavtalet överhuvudtaget.
Omställningsstudiestödet finansieras av allmänna medel. De kollektivavtalade stödet finansieras av arbetsgivarna genom inbetalning av en premie beräknad på det totala löneutrymmet för tjänstemän i respektive företag. Kostnaden för det tidigare omställningsstödet var 0,3 procent av lönesumman för tjänstemän på TRR-anslutet företag. Den nya kostnaden är 0,55 procent. Eftersom företagen får tillgodoräkna sig en ny statlig finansiering motsvarande 0,15 procent kommer nettokostnaden för ett TRR-ansluter företag nu när huvudavtalet trätt i kraft att vara 0,4 procent av lönekostnaden för tjänstemän. Men kostnaden avräknas alltså inte från det allmänna löneutrymmet.